Sunt förnuft, Rantakyrö
Foto: Jonas Hansson
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
kunskap om fackligt arbete och
entreprenörskap.Harry Rantakyrö börjar med att
"peka" på min förmodade okunskap om Kiruna på ett förlöjligande sätt, men Kiruna är ingen vit fläck på min karta. Jag har förstått att Rantakyrö skiljer på skattefinansierad verksamhet och företagsverksamhet. Men vad jag inte förstår är varför han gör det. Varför ska inte ägarna av kommuner, som i detta fall är kirunaborna, ställa samma krav som ägarna av LKAB gör? Jag har
aldrig förstått logiken i Rantakyrös
resonemang. I det första fallet tillåts det att fingrarna spreta så pengarna rinner genom, medan i det andra fallet gäller det att knipa åt för att klara
ekonomin. Förklara!Min känsla för facket sitter djupt, i motsats till vad Harry Rantakyrö vill påskina. Under mina dryga 30 år i det skattefinansierade Vägverket,
arbetade jag fackligt både som
styrelseledamot centralt och som
ordförande regionalt i länet. I Sverige bedrev Vägverket en stor del av verksamheten i egen regi, bland annat Drift och Underhåll av våra
vägar. Jag var som facklig representant med och förändrade denna "skyddade verkstad", genom införandet av mångfalden av entreprenörer, i konkurrens med Vägverket Produktion. Detta
resulterade i en kostnadssänkning med
cirka 30 procent, enligt Vägverkets uppgift. Vad spelar det för roll vad dessa
entreprenörer gör med sina eventuella vinster? Är det bättre att lägga på 30 procent på kostnaden för att återskapa monopolet? Vad skulle Rantakyrö och hans medlemmar (han har ju själv
dragit in sina medlemmar i denna
debatt) som skattebetalare säga då? Gäller det inte samma för verksamhet med kommunala skattepengarna?
Kvalitén i vården har ingenting med driftformen att göra, det är upp till
varje kommun att se till att reglerna följs.Om vi ska kunna finansiera och klara tryggheten för vår befolkning i framtiden, måste det in mångfald i den offentliga sektorn. Det har ledande socialdemokratiska politiker sagt, och det säger också det sunda förnuftet, när vi nu upplever alla de ekonomiska problem som landsting och kommuner
dras med idag. I södra halvan av
Sverige har man upptäckt det, varför inte i den norra? Tro inte att det hjälper att som strutsen stoppa huvudet ner i sanden. Harry Rantakyrö och jag är helt överens om fackets och entreprenörers värde i en produktion av varor. Men varför ser han då annorlunda på
produktion av tjänster. Det handlar ju inte om vad man producerar, utan mer om hur man producerar. Det är möjligt att alltid bedriva äldrevården i kommunalt monopol, som Harry Rantakyrö och hans medlemmar är beredd att göra. Men den dagen
kommer då kirunaborna inte orkar med de skattehöjningar som hela tiden kommer att krävas, eller så klarar man det genom stora nedskärningar i andra verksamheter. Gruvtolvan borde nog sätta sej ner och göra en prioriteringslista över de verksamheter som i första hand ska drabbas av nedskärningar.