Kommuner som utses till förvaltningsområden för de fem utpekade minoritetsspråken i landet måste kunna erbjuda de medborgare som så önskar service på det egna språket.

Staten har pekat ut ett antal kommuner i landet som måste klara detta, övriga kommuner får ansöka om de vill och anser att behovet finns.

"Fixar vi inte"
Luleå kommun sade 2010 nej till ett medborgarförslag om att Luleå skulle ta på sig ansvaret att bli ett förvaltningsområde.

- Vi kände då att detta fixar vi inte, förklarar kommunalrådet Yvonne Stålnacke.

Vänsterpartiet lämnade dock in en motion om att Luleå ska bli förvaltningsområde för finska, samiska och meänkieli (tornedalsfinska).

- Det är de tre minoritetsspråk som är geografiskt erkända i Luleå, säger Nina Berggård (V).

Och nu har kommunledningen tänkt om, delvis i alla fall. Kommunen ska ansöka om att bli ett förvaltningsområde för finska, det beslöt kommunstyrelsens arbets- och personalutskott på måndagen.

- Som ett första steg, säger Stålnacke.

Fler steg följer
Fler steg lär dock inte följa i brådrasket. Regeringen ger visserligen ett bidrag till de kommuner som är förvaltningsområden, för närvarande 990.000 kronor per år. Men kommunen räknar med att beslutet kommer att kosta mer än så - minst två till tre tjänster extra.

Åtagandet innebär att service och hjälp som ges inom omsorg, skolor och förvaltningar ska kunna ges på finska språket. I Luleå beräknas det finnas 10.000 personer som är finsktalande..

Tämligen nöjd
Vänsterpartiets gruppledare är tämligen nöjd med beslutet.

- En bra början och vi fortsätter att arbeta för de andra språken. Och ett minoritetsråd, förklarar Nina Berggård.

I Norrbotten är redan Gällivare, Pajala, Övertorneå, Haparanda och Kalix förvaltningskommuner för meänkieli och finska samt Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk, Gällivare och Kiruna för samiska.

Övriga minoritetsspråk är jiddisch och romska.