Oräkneliga är de gånger jag har hört föräldrar av båda könen förklarat för mig att jämställdhet är nog bra men att det i princip är ett omöjligt projekt eftersom naturen, moder jord, inte kunde ha skapat två mer väsensskilda artexemplar såsom kvinnor och män. Det yttersta beviset för detta menar man, är att pojkarna alltid leker med bilar oavsett vilken pedagogisk leksak man sätter framför dem. Till och med kottar från tallen på tomten får tjänstgöra som racerbil.
Det finns andra exempel. EPA-traktorn kördes uteslutande av unga män under min uppväxt och en del vuxna vill fortfarande förklara det med att det har att göra med teknikintresset mer än något annat, det vill säga att det finns en inneboende drivkraft hos pojkar och män att skruva och skapa i metall. Folkrace är en motorsport som domineras av män liksom de grenar inom motorsporten som utövas på elitnivå såsom Formel 1.
I sammanhanget kan vi även nämna den snart hundraåriga konsumentorganisationen för bilister, Motormännen. Pojkar och mäns koppling till bilen är stark medan flickor och kvinnors inte är det. Argument som ”att bilen är så lättkörd att till och med din fru klarar av det” eller säljande formuleringar som ”bilen är tjejkörd” eller uttalanden som ”du kör som en kärring” visar att det finns en bilrelaterad uppdelning mellan könen. Att kvinnor åker buss eller cyklar till jobb och barnomsorg med barn och matkassar medan mannen kör bilen till jobbet kanske inte är en slump.
Går det att biologiska att påvisa skillnader mellan könen som förklarar detta? Går det att förstå detta med hjälp av DNA-strängar och hormoner? Nej, det finns inte en uppsättning gener hos gruppen män som gör gruppen överlägsen kvinnor avseende bilkörning och bilhållning. Statistiska bevis för detta är bland annat att män är överrepresenterade vad avser olyckor i trafiken med eller utan alkohol. Det handlar nog om andra saker som ekonomiska resurser, förväntningar och intresse och utvecklingen i Norrbotten pekar tydligt på att den biologiska kopplingen är svag eller obefintlig.
Trenden har under en längre tid visat att gruppen kvinnor som förare är eftertraktade både på landsväg och i urberg när skogen eller bergets guld har skördats för att bidra till företagens och regionens ekonomiska tillväxt. Företagsledare jag pratat med vittnar om att kvinnor i jämförelse med män tar hand om bilarna, inte utsätter dem för onödigt slitage genom att köra dem som de är avsedda att köras vilket medför att företagen sparar stora summor pengar på både minskade drivmedels- och reparationskostnader.
Nu tror jag inte att evolutionen gjort ett jätte skutt just i Norrbotten, att kvinnor plötsligt begåvats med köregenskaper av gudomlig karaktär. Jag vet att förmågor som behövs för att framföra bilar av alla slag är jämt fördelade över populationen så det finns lika många kvinnor som män med goda förutsättningar att framför fordon på trafiksäkra och hållbara sätt. Till förmån för trafiksäkerheten, miljön och hållbart företagande föreslår jag därför att alla i Norrbotten börjar köra som en riktig kärring.