En ödesfråga för Norrbotten – det måste skildras bättre

Snart är det slut på det varmaste året som uppmätts i Sverige. Mitt nyårslöfte är att NSD och Kuriren ska bli bättre på klimatjournalistik.

"2021 måste klimatet bli en självklar del av nyhetsbevakningen i NSD och Norrbottens-Kuriren", skriver Jonas Andersson, nyhetschef och ställföreträdande ansvarig utgivare.

"2021 måste klimatet bli en självklar del av nyhetsbevakningen i NSD och Norrbottens-Kuriren", skriver Jonas Andersson, nyhetschef och ställföreträdande ansvarig utgivare.

Foto: TT/Norr Media

Krönika2020-12-29 09:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag är självkritisk till vår klimatbevakning. Finns den ens? Nja, inte med någon regelbundenhet i alla fall. Vi gör bra saker ibland, som artikelserien "När isen smälter" förra vintern och en hel del intressanta texter om den tunga industrins omställning, men ska jag vara ärlig kan jag inte påstå att klimatet är föremål för dagliga publicistiska diskussioner på redaktionen.

Det är hög tid att ändra på det. 2021 måste klimatet bli en självklar del av nyhetsbevakningen i NSD och Norrbottens-Kuriren. Egentligen borde det ha skett 1991 eller i alla fall 2001, men precis som för de makthavare som ska se till att världen klarar klimatmålen finns ingen tid att blicka bakåt. Fokus måste ligga på vad vi ska göra nu för att åstadkomma så goda resultat som möjligt i framtiden.

En vinter som den här är det svårt att blunda för klimatförändringarna. I december har Luleå varit långt från den vintriga idyll i alla fall jag förväntar mig att staden ska vara. Att klafsa fram i spöregn i adventstider så här nära polcirkeln är en påminnelse om att saker och ting inte är som de ska. Strax före jul meddelade också SMHI att 2020 ser ut att bli det varmaste året som uppmätts i Sverige.

I form av kortare och mildare vintrar märks klimatförändringarna mer i Norrbotten än i många andra delar av världen. Här finns också branscher som rennäringen och vinterturismen som drabbas hårt av nya yttre förutsättningar. Och i Luleå finns SSAB, den enskilt största utsläpparen i Sverige.

Här tas också initiativ för att minska utsläppen, som Hybrit och LKAB:s långsiktiga gröna omställningsplan. Den senare kan enligt gruvjättens vd Jan Moström leda till att Sveriges totala territoriella utsläpp minskar med två tredjedelar.

Utsläppen ska förstås ifrågasättas – men även omställningen måste granskas. Kommer LKAB:s gröna storsatsning verkligen leva upp till de stora orden? Räcker elen? Är det alls hållbart att fortsätta sträva efter ekonomisk tillväxt och upprätthålla eller öka dagens produktion?

Sådana frågor måste vi ställa hela tiden. Klimatbevakningen får inte stanna vid att den som släpper ut är ond och den som pratar om hållbarhet och grön omställning är god. Verkligheten innehåller så många fler dimensioner än så.

En bättre klimatbevakning är mitt nyårslöfte. Klimatet är en ödesfråga för Norrbotten, inte bara för resten av världen.

Krönikören

Jonas Andersson är nyhetschef på NSD och Kuriren och ställföreträdande ansvarig utgivare för NSD.se, Kuriren.nu och Norrbottens-Kurirens papperstidning.