Att känna till arrendepriser i landet i allmänhet – och i regionen i synnerhet – är en god utgångspunkt för dig som planerar att ingå eller omförhandla ett arrendeavtal.
I februari presenterade Jordbruksverket statistik från år 2018 för genomsnittliga arrendepriser för jordbruksmark i Sverige. För den nyfikne kan jag avslöja att snittet för Sverige ligger på 1 726 kronor per hektar. För norra Sverige (Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland) uppgår siffran till ynka 323 kronor per hektar.
På tal om att ingå arrendeavtal finns det en kategori i Jordbruksverkets rapport där vi i norra Sverige är sämst i klassen. Det synes till och med vara så att ju längre ner i Sverige vi kommer desto duktigare blir arrendatorerna och jordägarna. Ja, på att skriva avtal alltså. Andelen skriftliga arrendeavtal i norra Sverige uppgår nämligen till blyga 45 procent, jämfört med våra landsmän i söder där motsvarande siffra är 77 procent. Men, ett handslag är ett handslag, säger någon. Och nog måste man väl kunna lita på folk!? Ja, visst är det så. Det kan spekuleras i om våra lägre arrendepriser spelar in och gör att vi struntar i skriftliga avtal i högre utsträckning, men kanske finns det också en heder i detta, att vi håller vårt ord och litar på varandra?
I de allra flesta fall är ett muntligt avtal lika giltigt som ett skriftligt. För just arrendeavtal gäller dock ett antal krav för att avtalet ska vara giltigt, däribland att det måste vara skriftligt. Uppfyller inte avtalet lagkraven kan det vara så att rätten att arrendera marken går förlorad, alternativt att helt andra villkor gäller för avtalet, vilket riskerar att försätta avtalsparterna i en helt annan situation än de hade räknat med.
Till detta kommer också att det naturligtvis är väldigt svårt att bevisa i efterhand vad som överenskommits om det inte skrivits ner. Skriftliga avtal har även den finessen att det ger parterna en anledning att sätta sig ner och diskutera vilka villkor som ska gälla. Vad får marken användas till? Hur länge får marken användas? När får avtalet sägas upp? Får jag bebygga marken? I vilket skick ska marken vara när arrendet upphör? Får min dotter ta över arrendeavtalet?
Är du en av alla norrbottningar som, enligt Jordbruksverket, saknar ett giltigt arrendeavtal? Fortsätt gärna stå vid ditt ord och lita på din nästa, men passa på att bjuda på en kopp kaffe och ordna ett skriftligt avtal som besparar er framtida huvudvärk och osämja. Vem vet, när Jordbruksverket presenterar sin statistik nästa gång kanske det är norra Sverige som får guldstjärna!?