Kraften från solen kan fångas på många olika sätt; ljuset, värmen, vinden (jo, den drivs också av solen) och fotosyntesen som binder energi i växterna. Förutom att elda upp växtmassan så kan man via en process som heter pyrolys framställa ett biokol som innehåller dubbelt så mycket energi per viktenhet jämfört med råvaran.
Det är en förnyelsebar energikälla som ingår i kretsloppet av koldioxid. Detta är samma princip som den gamla kolmilan, som använts i Sverige sedan medeltiden och fram till 1945. Det går att använda restprodukter från träindustrin, som exempelvis spån och bark. Biokolet har många fler användningsområden än bränsle. Det går exempelvis att använda som jordförbättringsmedel. Finkornigt och poröst kol som är bra på att suga upp vatten, fånga näringsämnen och gynna mikroliv i marken. På köpet blir det en kolsänka, den koldioxid som växterna tagit upp ur atmosfären binds i kolet.
Nere i jorden har kolet en halveringstid på 6 000 år. Klimatsmart alltså. Biokolet kan också förädlas till andra former. Exempelvis aktivt kol för olika typer av filter. Rengöring av vatten, luft och så vidare. Ett spännande användningsområde är grafit till batterier.
Visste du att batterierna i elbilar består av 80 procent kol i form av grafit? I dag framställs huvuddelen av grafiten med fossilt kol genom smutsiga energislukande processer. Alternativt bryts det som fossil grafit i gruvor. Genom att istället använda biokol i dessa batterier skulle varje elfordon bli en rullande kolsänka. Framtidens bilmodeller heter Carbon Sink Quattro och XC 90 Carbon S. Minns var du läste det först!