För några år sedan jobbade jag med två företag som i ett gemensamt team skulle samverka kring en utbildning för reklambranschen i London. Ett av företagen var Google. Uppdraget handlade om att få individerna från de två företagen att förstå varandras kultur, lära känna varandra och komma överens om struktur och spelregler i arbetslaget. Kort sagt att ge gruppen goda förutsättningar för att snabbt bli ett högpresterande team.
För dig som läst om Googles kontor kan jag berätta att det stämmer. Det finns en typisk brittisk telefonkiosk inne i lokalerna, mat och fika är gratis och lagas på plats, på damrummet finns allt från bindor till strumpbyxor (antagligen finns grejor även på herrtoan, men dit var jag aldrig). Budskapet var kristallklart. Vi vill ta hand om dig. Låt oss göra det så du kan fokusera din hjärna på det vi kan använda.
Här hos oss på Ericson & Hjelte har vi sedan många år en strategi att göra en viss andel av våra uppdrag utomlands och att då gå in som underkonsulter. Genom att jobba med andra företag i andra länder får vi nya influenser. Vi lär oss annorlunda arbetssätt och får ta del av nya tankar, teorier och modeller som normalt inte används i vår bransch lokalt och nationellt. Vi får också en chans att bjuda på det vi gör riktigt bra här hemma till andra.
Summa summarum så ger det oss glädje, inspiration och nytänkande. Ibland har den här strategin gjort att vi har varit alldeles för tidigt ute med det nya på vår hemmamarknad, Norrbotten. Hållbart ledarskap och positiv psykologi är områden där vi tålmodigt fått vänta tills kunder sett och förstått vad det kan tillföra.
Så varför berättade jag aldrig att jag jobbat med Google? Ja, dels talar vi sällan om vilka vi kunder vi har, men det handlade också om att jag inte ville upplevas som skrytig. Jag vet att jag inte är ensam om att medvetet hålla tillbaka det som kan uppfattas som märkvärdigt. Nu i efterhand tänker jag att det var rent dumt. Om vi inte berättar när vi gör annorlunda, spännande saker när ska vi då göra det?
Hur vi bemöter varandra och sprider solskenshistorier vidare spelar roll. Att vi gratulerar och nyfiket frågar vidare istället för att känna oss hotade är en viktig faktor. Även om vi är konkurrenter på hemmaplan så är det ju vi tillsammans som utgör bilden av Norrbotten för resten av världen. Och då vill vi ju märkas.
I framtiden skulle jag önska att vi blev bättre på att ta hand om och använda det vi har. Att vi med stolthet tar med oss det vi lärt oss ute i världen hem. Att vi delar med oss och uppskattar det hos varandra. För visst är det lite trist att när marknaden utanför den lokala visar sin uppskattning, först då verkar vi förstå och uppskatta det vi har här hemma.