Låt oss aldrig glömma Jyoti

Vi skriver 8 mars 2018 – och det har gått drygt fem år sedan den 23-åriga Jyoti dog på ett sjukhus i Singapore efter att ha blivit brutalt våldtagen på en buss i Dehli, Indien.

Kulturredaktör Eva Åström om varför vi aldrig ska glömma Jyoti och alla andra som mist livet för att de är – just det kvinnor.

Kulturredaktör Eva Åström om varför vi aldrig ska glömma Jyoti och alla andra som mist livet för att de är – just det kvinnor.

Foto: Linda Wikström

Krönika2018-03-08 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är inte första gången jag skriver om Jyoti i en krönika på internationella kvinnodagen. Våldtäkten var osedvanligt bestialisk eftersom Jyoti skändades å det grövsta när de sex våldtäktsmännen turades om att trycka in ett rostigt järnrör i hennes underliv samtidigt som de spottar, slår och biter henne. Hon lämnas sedan naken i ett dike, tillsammans med sin manlige kamrat. Någon vecka senare är hon död.

Brutaliteten är tyvärr inte unik, däremot de protester denna händelse väckte i Indien. Jag var på plats och följde demonstrationerna via media. Nu var det nog. Men precis som jämställdhetsivrare i alla tider varit med om finns lika starka motkrafter. I Indien den nationalistiska hinduismen som är på stark frammarsch. Eller för att ta exemplet USA där president Trump i en tidig intervju hävdade att kvinnor ska straffas om de gör abort, däremot inte mannen. Poängen är att i en samtid där ultranationalister och högerextremismen växer sig allt starkare i världen blir även kvinnofientliga åsikter rumsrena. De knackar på vår demokratiska dörr – låt oss därför aldrig glömma Jyoti och alla andra som mist livet för att de är - just det kvinnor.

Krönika

Eva Åström
Läs mer om