För ganska många år sedan befann jag mig på en konferens inom fastighetsbranschen tillsammans med ett dåvarande kommunalråd från länet. I en paus hamnade vi i samtal med en byggherre som hade visat starkt intresse av ett byggprojekt i kommunen.
Byggherren började med entusiasm beskriva vad han ville göra. Han hade anlitat en stjärnarkitekt, han tänkte nyttja kringliggande grönområden i gestaltningen och han tänkte att bygget skulle koppla an till stadens rika historia.
Längre hann han inte innan han blev avbruten.
”Det där låter bra, men för oss spelar det ingen större roll. Vi är glada bara ni kommer till oss och bygger. Bygg, bygg, bygg!", utropade kommunalrådet och skrattade till.
Uttalandet föll platt hos mig. Och att döma av den avsnoppade byggherrens reaktion upplevde han samma sak.
Jag förstår i och för sig varför kommunalrådet uttryckte sig som han gjorde; i en tid när det byggs för lite i en kommun som har stora planer måste man agera. Man måste vara attraktiv. Och vad kan i ett sånt läge vara bättre än att säga att det från politiskt håll är fritt fram?
Detta gäller dock inte inom större byggprojekt, eftersom det är svårt, riskfyllt och dyrt att bygga. De som lyckas bäst är därför de personer som har resurser, är tålmodiga och vet vad de ger sig in på.
Att lyckas med ett stort byggprojekt handlar nämligen om så mycket mer än bara tomtavgifter och ytmaximering. Det handlar lika mycket om att byggnaden ska hamna i rätt sammanhang. Ett sammanhang som den gärna ska befinna sig i så länge som möjligt.
Naturligtvis söker byggherrar ofta projekt där förutsättningarna är på förhand givna: eventuella miljökonsekvenser, buller, parkeringar, kollektivtrafiklösningar och hanteringen av kulturmiljöer är några av många, många frågor man vill veta kommer gå att lösa.
Men utöver detta söker byggherrarna även efter en robust grundtanke. De söker en vision som ska förverkligas, en idé om ett framtida samhälle. Harmonierar detta med ens egen idé så skapar det en långsiktig trygghet, det ökar attraktionen och det sänker risken.
En nyckel i detta är en väl underbyggd planering som beskriver vilka idéer och vilka förutsättningar som råder i en kommun. Denna planering snabbar upp processen och hjälper en undvika att ens byggplaner krockar med övriga intressen i samhället. Detta gör planeringen till en grundbult för en välbyggd stad.
Vi har flera kommuner i länet som lyckats riktigt bra med sin planering, vilket gör att de har en bra bas att stå på när de beskriver vad de vill åstadkomma för typ av utveckling.
Detta är viktigt, för vårt behov av att bygga i länet är stort. Exempelvis visar Länsstyrelsens senaste bostadsmarknadsanalys att nio av länets kommuner har underskott på boende i tätorterna, vilket slår hårt på vår utveckling och vår välfärd. Och det är viktigt eftersom bra planförutsättningar i kombination med en idé om vilket samhälle man vill bygga både är enklare och roligare att sälja in än ”vad som helst, var som helst, bara det sker nu!”.
Ett bevis på detta kanske är att det inte blev någon affär mellan kommunalrådet och byggherren, och vad jag vet har han inte investerat en krona i den aktuella kommunen sedan dess.
Ty fria tyglar i bygget är inte bara receptet på ett visionslöst framtida samhälle.
Det är lika ofta receptet på en dålig affär.