Rekonstruera eller gå i konkurs? Det är tyvärr en av många svåra frågor som företagare ställer sig efter coronakrisens framfart.
Möjligheten att rekonstruera företag har funnits sedan 1996. Det är dock få företag som nyttjat möjligheten. Skälen till det har nog bland annat bestått i att vetskapen om det finns något som kallas företagsrekonstruktion har varit relativt begränsad och att möjligheten ofta har kommit på tal först när den ekonomiska krisen varit alltför djup och allvarlig för att en rekonstruktion ska vara meningsfull.
En företagsrekonstruktion kan vara ett bra botemedel om verksamheter som i grunden fungerar bra drabbas av någon tillfällig omständighet som orsakar en ekonomisk smäll, exempelvis en större kundförlust eller en pandemi.
Vid en rekonstruktion ”fryser” man alla företagets skulder vilket får till följd att de som har fordringar mot bolaget, till exempel leverantörer och Skatteverket, inte tillåts driva in skulderna, ansöka om utmätning eller begära företaget i konkurs. Företaget måste därefter betala alla nya varor och tjänster kontant och kan alltså inte längre förlita sig på fakturakredit. Syftet är att företaget inte ska upparbeta nya skulder under den tid som rekonstruktionen pågår.
Under rekonstruktionen behåller företagaren kontrollen över den dagliga verksamheten i företaget. Rekonstruktören – som oftast är en advokat – har rollen att driva rekonstruktionen framåt och bistå företaget med förhandlingar och allt annat som hör till själva rekonstruktionsprocessen.
En rekonstruktion kostar både tid och pengar. Företaget måste därför ha ekonomiska muskler och en tydlig strategi för att kunna genomföra den. Strategin tas normalt fram i samråd med en tilltänkt rekonstruktör. Finansieringen sker normalt genom egen kassa eller en bank som är villig att ställa upp med kredit. Härutöver kan företaget i viss mån nyttja den statliga lönegarantin för lönekostnaderna.
Utfallet av de företagsrekonstruktioner som genomförts historiskt är dessvärre inte någon upplyftande läsning. Endast 25–30 procent av de företag som beviljats företagsrekonstruktion finns kvar två år senare. En klar majoritet av de företag som beviljas företagsrekonstruktion har med andra ord försatts i konkurs inom två år. För företag som inte endast har tillfälliga betalningssvårigheter är därför konkurs normalt ett bättre alternativ från första början, istället för att gå via en företagsrekonstruktion som riskerar att förvärra läget ytterligare.
Coronakrisen kan, förutsatt att den inte blir alltför långvarig, vara ett exempel på en sådan händelse som hela idén med företagsrekonstruktioner var avsedd för. Att kunna få konstgjord andning under en period, till dess förutsättningarna för ett lyckat företagande normaliserats igen.