Ett avtal kan aldrig inrymma en beskrivning av hur precis alla tänkbara situationer ska hanteras. När en tvist uppkommer blir det därför väldigt ofta aktuellt att ”fylla ut” avtalet med vad som gäller enligt lag. Men vilken lag? Ofta väljer parterna redan när avtalet skrivs att ange att till exempel svensk lag ska tillämpas på avtalet, men ibland står det ingenting alls om det.
Om parterna inte själva valt vilket lands lag som ska tillämpas så finns det lagar och förordningar som bestämmer i vilket land tvisten kan prövas av en domstol och också vilket lands lag som domstolen ska använda sig av.
När det är fråga om två svenska företag som gör en affär inom Sverige är det inga svårigheter att komma fram till att också svensk lag ska tillämpas. Då är det bara fråga om vilken tingsrätt som blir aktuell. Vid internationella förhållanden kan det däremot bli betydligt knivigare.
Innan själva sakfrågan kan prövas av en domstol behöver alltså frågorna om ”var” och ”hur” utredas först. Det är inte heller omöjligt att den andra parten är av en annan uppfattning och det kan då uppstå en tvist redan rörande vilket lands lag som ska tillämpas och vid vilken domstol tvisten ska prövas. Det är därför inte helt ovanligt att momentet kostar både tid och pengar, utan att parterna ens har kommit fram till sakfrågan.
Fördelarna med att redan från början avtala om att svensk lag och tvistlösning i Sverige ska gälla är normalt många, även om undantag förstås finns. Framför allt blir situationen vid en eventuell tvist förutsebar eftersom du – eller i vart fall din advokat – känner till vad som gäller enligt just svensk lag och hur en svensk domstol fungerar. Du slipper även riskera att inte kunna nyttja rättsskyddet i din försäkring på grund av något finstilt villkor om att tvister som inte kan prövas i svensk domstol är undantagna.
Min erfarenhet från internationella avtalsförhandlingar är att svensk lag ofta godtas av utländska företag. Svensk lag upplevs nämligen som relativt rimlig. Sverige har också tillträtt ”CISG” vilket är en lag som är tillämplig för internationella köpeavtal.
Härutöver är även Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut internationellt erkänt och kan användas som ett alternativ till våra allmänna domstolar.
När möjligheten till en internationell affär dyker upp bör du därför inte dra dig för att föreslå att ni ska tillämpa det rättssystem vi känner allra bäst; det svenska.