Jag kĂ€nner till vartenda skrymsle i rĂ„dhuset. Under de Ă„r jag drev Musikens Makt flyttade vi alltid in veckan innan festivalen. OvanvĂ„ningen med sina kakelugnar och breda plankgolv anvĂ€ndes till artistloger, bottenvĂ„ningen blev en ledningscentral med personalrum och festivalkontor. Huset var enormt viktigt för genomförandet av festivalen, och arbetet hade försvĂ„rats avsevĂ€rt utan det. PĂ„ detta vis fyller rĂ„dhuset, och arrangörers möjligheter att anvĂ€nda det, en central funktion om man vill utveckla GĂŒltzauudden till en evenemangsplats.
Redan under festivalÄren började tanken om att skapa ett kulturnav i huset att gro. Ett nav med fokus pÄ kultur, grundat pÄ tankar om jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet. En trygg, inkluderande plats dÀr flera olika kulturuttryck kunde samsas. BottenvÄningen hade kunnat innehÄlla replokal, proddrum och ett fik öppet för allmÀnheten. OvanvÄningen hade kunnat rymma umgÀngesytor, lÄneateljé och ett öppet kontor dÀr kulturföretagare fÄtt möjlighet att lÄna skrivare, dricka kaffe och bolla idéer med varandra. Vilka synergier det hade skapat! Det största rummet hade kunnat bli en mötesplats med konst pÄ vÀggarna och en vinylspelare i ena hörnet. DÀr hade det varit möjligt att arrangera bÄde förelÀsningar och intima spelningar, allt pÄ kulturarbetarnas och kulturens egna villkor.
LÀngst upp i huset finns en stor och vacker fönsterförsedd vind. Den hade kunnat anvÀndas till förrÄd, och en del av den hade kunnat inredas för att möjliggöra övernattning. Det hade öppnat för bÄde lÄtskrivarcamp och konstnÀrsresidens, samt underlÀttat för att arrangera spelningar med tillresta artister. PÄ somrarna skulle huset kunna erbjuda uteservering och det skulle kunna arrangeras bÄde konstutstÀllningar och spelningar utomhus.
Ett stenkast frĂ„n rĂ„dhuset ligger idag Kulturakuten, ett fint gammalt trĂ€hus med billiga kontors- och ateljĂ©platser för kulturarbetare. Att utveckla RĂ„dhuset till en mer öppen mötesplats för kultur hade kunnat bli ett naturligt komplement till det, och gjort GĂŒltzauudden till ett nav för den fria kulturen i LuleĂ„.
MÄnga kulturarbetare jag pratat med beskriver att det Àr svÄrt att skapa sig ett sammanhang i LuleÄ, och att bristen pÄ kulturella mötesplatser Àr en stor anledning till det. Kanske innehÄller det tomma och outnyttjade RÄdhuset svaret pÄ just det kulturen i LuleÄ behöver?