Valet 2014 närmar sig och valtemperaturen stiger sakta men säkert. Efter Sverigedemokraternas framgångar, inte minst i det senaste EU-valet, är många oroade för hur mycket starkare partiet ska bli i riksdagsvalet.
Jag vill vara tydlig med att jag personligen delar den oron. Den främlingsfientliga tendensen i samhället är både sorglig och inhuman. Den är också ett underbetyg till de etablerade partiernas förmåga att motivera, försvara och förklara varför det är så viktigt att hjälpa människor i nöd. Humanism borde vara en fråga som förenar alla de etablerade partierna.
Att jag personligen inte delar de främlingsfientliga värderingarna innebär dock inte att jag vill begränsa Sverigedemokraternas möjlighet att yttra sig om invandring och flyktingfrågor. I en demokrati är det självklart och grundläggande för mig att även mer obekväma och olämpliga åsikter ska få framföras i offentligheten. Om främlingsfientliga åsikter tystas ner utan att bemötas i det offentliga rummet växer sig fördomar, myter och osanningar starkare och starkare under ytan. Jag är övertygad om att en politisk debatt i dessa frågor är nödvändig och viktig. Jag är också övertygad om att den humanistiska linjen i längden vinner en sådan debatt.
Yttrandefriheten har ju dock alltid en gräns. Yttranden som passerar lagens gränser för förtal eller hets mot folkgrupp ska naturligtvis inte accepteras eller publiceras.
Insändare och annonser, från exempelvis Sverigedemokraterna, som klarar lagens krav, inte kränker människor eller folkgrupper och har ett sanningsenligt innehåll, har jag som ansvarig utgivare regelmässigt sagt ja till. Den linjen kommer jag att fortsätta hålla. Yttrandefriheten gäller alla. Även Sverigedemokrater.
Av samma skäl som ovan är jag negativ till aktionerna mot Sverigedemokraterna som går ut på att ställa sig med ryggen mot partiets företrädare med ett finger i luften. Jag kan inte tolka den typen av aktioner på annat sätt än att meningsmotståndarna har gett upp möjligheten att bemöta Sverigedemokraterna med ord. Det tycker jag är sorgligt och leder bara till ett förstärkt vi-och-dom-samhälle. Främlingsfientlighet måste bemötas och debatteras. Annars växer den sig bara starkare. Att vända ryggen mot problemet stjälper mer än det hjälper.