Vad ska ni göra i kväll? Jag antar att många redan satt bubblet på kylning, fixat en gåsleverpaté som skulle få Mannerström grön av avund samt inköpt stjärnfall med knall till tolvslaget.
Själv ska jag grilla korv över öppen eld sittandes i en snödriva i ödemarken. Nej, det är ingen gammal tradition utan en helt ny erfarenhet. Det ska bli .... annorlunda. Jag är villig att testa det mesta, en gång i alla fall.
Jag smet från julen också. För första gången i mitt liv ratades julbordet för sol och värme. Det var lättare än jag föreställt mig och jag slapp all uppladdning veckorna innan jul – ingen storstädning, inget överdrivet pynt och framför allt: ingen julklappsstress. Jag äter hellre gråsuggor än shoppar.
Och alla julkorten, de "glömdes" helt bort före avresan och när vi kom hem var brevlådan fylld av julkort. Stor suck och skamkudden fram.
Men korten sparas för att man ska veta vilka som måste få ett julkort nästa år. Men eftersom de vännerna inte fick något i år har man strukits från deras julkortslista. Men man återförs raskt dit när vårt julkort anländer i december 2014. Och så får vi ett av dem december 2015. Men eftersom vi inte fick något året före har vi inte skickat något denna gång. Men vi reparerar skadan kommande jul men då har mottagarna ...ja, ni fattar valsen.
Så där har jag och min kära strulat med vår vänkrets i många år nu – julkort skickas mellan våra adresser vartannat år. Det sätter onekligen lite extra krydda på julstressen.
Men åter till solen – på julafton satt jag inte med glögg och skinka. Det blev iskall retsina och lammbog på en grekisk krog i stället. De feta spjällen var utbytta mot en kryddstark fetaost och vi satt utomhus. Precis som jag ska göra i kväll även om jag misstänker att det blir en viss skillnad på klädseln.
Ett skäl till att jag kunde bryta gamla vanor så lättvindigt är väl att julens betydelse avtar med åldern. Julen tillhör barnen medan vuxna föredrar nyårsafton. Men med tanke på juldagens välfyllda fylleceller har många vuxna svårt att invänta sin kväll, de är som barn som letar rätt på sina klappar innan julafton och öppnar dem i förväg.
Fylla såg vi lite av där vi var men vi hade andra bekymmer. Det annars utmärkta hotellet skröt över att de erbjöd gästerna gratis wi-fi. Visst, det fanns i teorin men fungerade nästan aldrig i praktiken. Lika bra det, nu blev det avkoppling i stället för uppkoppling men de yngre i sällskapet fick något paniskt i ögonen när surfvågen dog ut och det blev stiltje på nätet. En ny form av existentiell ångest?
Det blir något att grubbla över vid brasan i kväll medan korvbitarna långsamt svartnar i brasan. Det och vilka
nyårslöften man ska drista sig till att avge. I år satsar jag på säkra kort för att inte riskera min heder. Att inte råna banker, avstå från att slå barn eller ta en springnota på krogen är bra löften.
Jag lovar även att aldrig sparka en hund, katt eller gris som inte sparkar mig först. Jag lovar dock inget bestämt när det gäller hästar, får och getter. Jag tänker inte tjuvjaga eller palla morätter i grannens trädgård, ej heller tomater ur hans växthus. Det avges dock inga löften när det gäller jordgubbar.
2014 blir även det ett år då jag ska byta kalsonger och strumpor regelbundet samt vara god mot de mina. Det är väl ungefär vad jag tror mig mäkta med.
Gott slut!