Det har varit mycket snack om vår skola och Pisa är inte bara ett torn som lutar – det är ett helt system på väg att tippa över. Nu försöker alla humpa runt ansvaret som vore det en het potatis. Men den övningen är meningslös, det här är mycket större än så.
Skolan rostar inte endast i Sverige utan korrosionen har drabbat hela västvärlden. Så kan det gå när nu fått ersätta både då och sedan.
Pisa är bara ett av alla tecken på att mästaren inte är hungrig längre. Det är slut med att stiga upp i ottan och underkasta sig den tuffa träning som är en förutsättning för att hålla titeln. Och varför ska han – livet är ju gott ändå tack vare det serviceteam som mästaren byggt runt omkring sig. Chipsskålen är alltid fylld och leksakerna av senaste modell. Han söker förströelse medan utmanarna arbetar hårt och målmedvetet. Där förstår man också att vi lever i en myrstack. Och där kan inte alla myror springa runt och göra sin egen grej.
Men skyll inte på detta på dagens skolbarn – de ligger i den säng vi alla har bäddat.
Min far jobbade i skogen men utbildade sig i 30-årsåldern. Han kunde sedan byta skogsmunderingen mot svart kavaj och vit skjorta. Hans skola var början på en resa och vägen var utstakad medan målet kunde ses med önskvärd tydlighet. Ett annat liv, förhoppningsvis bättre.
Står det sambandet klart för dagens elever? Finns det sambandet kvar, överhuvudtaget?
Det stod knappast klart ens när jag var elev. Skolan stod mest i vägen för allt man ville göra i stället. Och orkade man inte lyckas där så skulle det ordna sig på något sätt, svältdöden var i alla fall inte aktuell.
Men en hurring kunde man få. Man riskerade även att bli luggad eller rappas över fingrarna med en pekpinne. De kvinnliga lärarna var minst lika våldsbenägna som de manliga. Det var som det var och det var ingen idé att gå hem och klaga – "det har du säkert förtjänat " fick man veta. Och ibland var det så men inte alltid.
Våldet var idiotiskt och opåkallat men en rest från ett annat samhälle. Men ändå inte det värsta med skolan, det var att vi tvingades dit även på lördagar. Detta slapp jag inte förrän gymnasiet och den reformen kunde då inte ha kommit mer lämpligt för en lat tonåring som helst tillbringade sin tid med att planera kommande helgs nöjen.
Det jag minns av lektionerna på gymnasiet var att de mest ägnades åt ett ständigt käbbel där elever ifrågasatte vad lärarna hade att säga. "Nej du magistern, det där stämmer inte med vad Mao och Kalle Marx lärt oss". Dagens elever är lika ifrågasättande hävdar Skolverket med stolthet. Men enligt dem med insyn i skolvärlden är frågorna annorlunda i dag: "måste vi göra ditten och varför måste vi lära oss datten". Tja, det finns fördelar med att inte vara ung. Man riskerar i alla fall inte bli gästarbetare i Asien.
Snabba tummar väcker omgivningens beundran men kommer nog inte riktigt att räcka till för att säkra allas vår framtid. Visst, mätningar visar att vi blir smartare, vår IQ blir högre. Men utmanarnas IQ stiger snabbare och andra mätningar visar att vi inte blir klokare, våra kunskaper sjunker. Från vishet till ovisshet.
Läs lite historia så ser ni vad som väntar. Dags för tronskifte.