”Utgångspunkten för samtalen om en långsiktig energipolitik är de borgerligas energiuppgörelse från 2009. Socialdemokraterna och Miljöpartiet är beredda att ansluta sig till den gamla regeringens energiöverenskommelse och använda den som grund för en ny, mer långsiktig överenskommelse”. Dessa ord av energiminister Ibrahim Baylan i en debattartikel i DN den 27 mars var mycket intressanta. Jag var tvungen att läsa meningarna flera gånger.
Jag hoppas att energiministerns nya och tydliga deklaration blir verklighet och inte bara några rader i en debattartikel i Sveriges största dagstidning. Då jag läste artikeln tänkte jag genast på den tidigare Centerledaren och statsministern Thorbjörn Fälldin.
Fälldin är mer än någon annan svensk politiker känd för sin kamp mot kärnkraften och för ett miljövänligt energisystem. Den 24 april fyller han 90 år.
Vid centerstämman i Luleå 1973 tog Fälldin upp kampen mot kärnkraften. En god vapendragare var 1970 års nobelpristagare i fysik, Hannes Alfvén, som medverkade på stämman och varnade för kärnkraftens risker. Flera partier, delar av näringslivet och fackföreningsrörelsen tillhörde kärnkraftskramarna. Thorbjörn Fälldins kamp mot kärnkraften och för en miljövänlig energipolitik baserad på inhemska och förnybara råvaror, knöt an till det uttalande som Centerns ungdomsförbund gjorde vid riksstämman i Halmstad 1971.
I riksdagsvalet 1973 fick Centern 25,1 procent. Tre år senare, vid 1976 års val, skrev Fälldin historia genom att bli statsminister för en regering bestående av Centern, Folkpartiet och Moderaterna. Kärnkraften blev dock en krutdurk under denna regering. Centern tappade medlemmar och sympatisörer när kärnkraften inte kunde avvecklas så snabbt som Fälldin föreslagit. När man tittar i backspegeln borde det logiska ha varit att kritiken hade riktats mot dem som var bromsklossar mot en ny energipolitik. Som Fälldin ofta påpekade handlade det inte om, utan när och var, det skulle inträffa en svår kärnkraftsolycka. Han fick rätt. Det blev i Harrisburg och sedan Tjernobyl. Och nu senast i Fukushima.
Fälldins visioner om ett energisystem utan kärnkraft, olja och kol, men baserat på inhemska miljövänliga energislag kommer att segra. I rikspolitiken tar det ibland lång tid att få gehör för systemskiften i synnerhet då det handlar om energipolitik. Betydligt snabbare går det att höja skatter eller minska resurser för väganslag och åtgärder som kan bidra till levande landsbygd och rättvisa villkor för glesbygdens befolkning. Det har vi tyvärr sett många exempel på.
Fälldin var som politiker mycket eftertänksam och funderade alltid på hur olika reformer och politiska beslut påverkade vardagen, för enskilda människor och yrkesgrupper. Jag har varit med om många tillfällen då han spände blicken i entusiastiska ledamöter i partistyrelse, riksdag eller tjänstemän i regeringskansliet, då de presenterade förslag som kunde betecknas som politiska hugskott. ”Hur påverkar detta snickaren i byn, bensinstationsföreståndaren, bonden, småföretagaren eller läraren?”
Nu kanske vi kan få en långsiktig och miljövänlig energipolitik i linje med den som Fälldin pläderade för, för drygt 40 år sedan. Tiden har visat att han hade rätt. I Sverige har kärnkraftverk stängts, likaså i många andra länder. Tyskland har gått hela vägen och beslutat att avveckla all kärnkraft. Inför Fälldins 90-årsdag finns anledning att hylla honom för hans visionära tankar inom energipolitiken.
P-O Eriksson
Före detta landshövding