Det är många löpsedlar om skolan nuförtiden. Skolresultaten rasar och debatten med den.
Mitt i allt finns lärarna.
En bra lärare är guld värd och läraryrket är ett av de finaste och viktigaste yrken som finns.
Vem som helst ska inte kunna bli lärare men vet ni att det endast krävs 0.05 på högskoleprovet för att komma in på vissa lärarutbildningar? Precis det klarar vem som helst.
Herregud, till och med Prins Daniel hade kunnat bli lärare med sina 0.1. Men han insåg nog snabbt att han var grovt överkvalificerad och valde en annan plattform för att utbilda det svenska folket.
Vad är då en bra lärare? Det kan man fråga sig. På högstadiet hade jag en lärare som var fasligt travintresserad. Spelintresset började spira så ibland frågade vi läraren om dagens dubbeltips.
”I dag är det 2-9. 2-9, grabbar” kunde han säga och vankade obekymrat vidare. Det är ju tveksamt om en lärare ska ge travtips till en 14-åring men än mer tveksamt var det nog att spelbutiken lät oss spela.
Det hände att samma lärare kallade mig för ”Anonyma Alkoholisten”, eftersom mina initialer är AA. Skandal? Äh, jag fattade ju att han bara skojade. Men han var en vandrande löpsedel, det var han, travläraren. Hade dessa saker kommit fram i dag hade han förmodligen fått sparken. Att han också var en jättebra lärare hade spelat mindre roll.
Det ska tydligen också ha skett en förskjutning i ansvarsfrågan. Alltså vem som har huvudansvaret för att eleven gör resultat. Är det skolan, föräldrarna eller eleven själv?
Jag har sett en tecknad bild som ska illustrera hur saker förändrats genom åren och som några lärarvänner bekräftat stämmer. Två föräldrar står med sitt barn framför läraren och elevens skrala betyg ska diskuteras.
I den första varianten vänder sig föräldrarna ilsket till sitt barn och säger: ”Förklara de här dåliga betygen” och barnet ser skamset ut. Så fungerade det förut.
I den andra varianten så står samma arga föräldrar där, med samma betyg, men denna gång vänder de sig åt en skraj lärare och ställer samma arga fråga:
”Förklara de här dåliga betygen” .
Så kan det fungera i dag, tydligen.
Om detta stämmer – kan det då vara en delförklaring till de sjunkande resultaten? Jag vet inte, jag bara undrar.
En lärare utan pondus är ingen bra lärare, om ni frågar mig. Nä, hellre ett udda original som ger travtips, kallar mig för anonym alkoholist – men som vågar ställa krav och håller ordning på sitt klassrum.
Sen finns det ju så klart läraren som vid en klassresa beställde en strippa åt en gymnasieelev som fyllde år. Det var också udda.
Men det är en annan löpsedel.