– För första gången i mitt liv har jag nu gått i en demonstration, säger mannen i sena eftermiddagen, lördag före första advent.
– Fast ibland har vi viftat med var sitt plakat inne i huset, påminner jag.
Nu står vi enade i vissa sakfrågor. Mannen gick med listor i veckan när han var ledig från sitt ideella. Blev en regnig eftermiddag bortmotad av gallerians ordningsvakter. Jag skulle gärna skriva på, men det får jag inte när jag bär uniform, sa den ena, berättade han. En annan dag kom han hem kall och fick ont i halsen.
Själv har jag jobbat med mitt. Tog ledigt från skrivandet i fredags, tänkte göra klart inför helgen. Det är nåt särskilt med advent. Ett hopp. Ett ljus. Men när jag läste tidningen rann ett rågat mått över. Klippa av själva livsnerven i levande byar och stadsdelar!
Lägga ner tolv bra skolor på stört, bussa sexhundra barn, vissa små med tio mils resa och två byten per dag, bygga storskolor med upp till tusen barn. Det blir som en djungel, som en åtta sa i tidningen. Hur man än räknar, blir det en förlust.
Hellre än att stanna hemma, kavla pepparkakor och vara arg, står jag och fryser och möter människor i ingången till en stor mataffär i köpcentret.
Jag är lärare, ge mig pennan, sa en karl. Och du törs? Jo, jag är pensionär, jag slutat på kommunen.
Förr kunde man vara lugn, sa folk, den fanns en människa som lyssnade. Luleå kändes varmt.
Protestlistorna fylls hastigt och tar slut. Jag har redan skrivit på, får jag skriva på en gång till, undrade fler än en. Men det får de inte.
Det finns gränser för vad man får göra. Oavsett position.
Maken som gick i Första maj-tåget ända in i det sista, tur han slipper vara med idag, sa jag för mig själv. Det kanske han är, sa en okänd som just skrev på.
I karnevals/demonstrationståget gick de hotade skolorna solidariskt tillsammans genom ett försiktigt regn. Gågatan fylld, barn och vuxna med plakat, ballonger och musik, röster, 3 500 namn på listorna. Makten bjöds in och höll sig undan.
Det är nåt särskilt med advent. Ett hopp. Ett ljus. Och hur blev det hos oss då? Hann vi göra advent?
Jodå, den gardin som byts här i huset byttes till röd. De röda julstjärnorna vi köpte på Konsum står i fönstret i röda krukor.
Mannen satte upp stjärnan som alltid lyst just i det fönstret och plockade fram elljusstakarna. Bara ett ljus behövde bytas.
Adventsstaken är röd och av trä. Maken och jag köpte den till vår första jul i ettan. Något är sig i varje fall likt, skulle han säga om han kom.