Var är han? undrar sjuårsflickan när hon kommer in och ser sig omkring. Farmor blev less, satte honom i bilen och lämpade av honom på ett arbetsläger, informerar trettonåringen.
Vad behöver en människa? Vara behövd. Och allt vad barnen ville göra med sina dagar, det gjorde vi.
Sommarn i år en drömlik variant. Blunda farmor, säger pojken en kväll på altanen och lutar sig tillbaka i stolen, det här är liksom inte Sverige. Det kan vara USA. Eller var som helst. Hos mig har han i sommar sovit med sin dörr vidöppen mot naturen. Vi är alltså hemma.
Man nästan bränner sig, tyckte flickan om badvattnet i sommarns elfte timme, men varför håller du om dina bröst när vi hoppar? Och mina sitter fast, konstaterade hon och visade sina simsätt. Hej tanten, sa en kille som nyss ropade gubbe till en fyrtioåring. Ingen tog åt sig.
När barnbarnen åkt sitter ett gosedjur kvar på soffkanten. Tur att man har en man att hämta. På fredag bestämde vi i söndags och fem mil bort kommer en gråskäggig, smått utmärglad karl emot mig i smutsiga kläder. Han ser glad ut. Bygget har fått tak och bakats in i blå plast. Åttaårsgrabbarna som även de hunnit bada med mig i Trolltjärn, visar sina multiverktyg. Det var trevligt att ha en inneboende, skiner hans dotter. Tack för hjälpen, säger svärsonen. Han ser ut som vanligt och sen åker vi hem.
Ikväll blir det dans, hade jag berättat för barnbarnen. Till erat favvoställe? Med ett tak som på cirkus? undrade flickan. Det är veckor sen sist. Det finns gränser för hur fuktigt man vill ha det med kläder på.
På väg till dansen blir älvens glitter ett streck och grönskan forsar förbi. Kör inte så fort, säger jag. Jag kör inte fort, svarar mannen. Efter sanering, mat och en stunds djupsömn på min arm, är han åter sig själv. Framme är det Damernas, tätt emot hans bröst går mina grader upp.
Vad obehagligt, tycker en annan dansör om svettdroppen som pilar iväg längs hans rygg. För säkerhets skull bär han kofta.
Vad roligt, det här gör vi om, sa en okänd kvinna i damrummet sen vi torkat av oss och spolat kallvatten mot handlederna. Om det varma och fuktiga säger hon: Det är ju det som är själva grejen!
Roligt att få klämma på andra kvinnor, till och med på andras kvinnor, tycker mannen och får medhåll av andra. Stackars karlar, samma steg jämt.
På väg ut klockan ett med min hand i hans, förväntar jag mig ljus. Så snopet med detta mörker! Varifrån kom det och när? Tänk man aldrig kan få vända ryggen till!
Det kan ha att göra med jordaxelns lutning, tror mannen.