Tänkte skriva om våren, men den har bromsat in.
Apropå de som har det värre, tänker jag på den där kvällen i vintras.
Dra ner ljudet, brukar jag säga från mitt arbetsrum på andra sidan väggen. Kunskapskanalens malande föreläsningar gör mig obstinat. Om händelser miljarder år bort till exempel och sanningar som anses sanna just idag, det här århundradet, årtusendet.
Redan som barn var jag skeptisk och ifrågasättande. I grunden är man, den man fötts till att vara.
– Vilket program vill du se? sa mannen i soffan och lyste upp när jag kom in och föreslog hans kanal.
– Taxi genom Kanada.
Att sitta och luta sig mot hans värme en vinterkväll och hänga med en taxichaufför från London på tio dagars jobb i Kanadas yttersta nordliga kyliga utpost, det var fint.
Som att skära guld, sa den lokale chaffisen, nästan inga privatbilar här uppe och vill flera åka i samma taxi betalar var och en som om de åkt i en egen. Gatunamn finns inte i stan, men en fyrvägskorsning. Du får leta dig fram efter siffrorna på husen, tipsade den lokale. Inte lätt med all den där snön som var i vägen, förstod man.
En småstad med storstadens problem, sa Londonchaffisen rätt snart. Hade pratat med en som bakade bröd till de fattigas sopplunch, för att själv under några timmar slippa frysa. Olja, malmer, mineraler välte undan naturfolkets livsstil och förtjänst.
Men en ung kvinnlig passagerare försörjer sig nu på strupsång bland annat. Och en f d säljägare har fått jobb på kontor. Kör snöskoter på helgerna, tar med turister på fjällrödingfiske utan bete.
Magiskt, det mest fantastiska jag varit med om, sa Londonchaffisen om norrskenet. Köra taxi i 40 sekundmeters snöstorm en dag när termometern visade minus trettio hann han också med.
När det där programmet gick var det kallt även här. Nu borde det vara vår, eller hur? Den var här och den gick över. Då passar vintern på, säger sommartid, vadå, skakar ur sig det sista vita och blandar sig med regnet.
– Tänk, säger jag, det finns inte två snöflingor som är sig exakt lika.
– Hur kan du veta det? undrar favoritflickan, sju.
– Forskare har tittat på snöflingor i mikroskop och upptäckt att så är det!
– Det tror jag inte på, säger detta mitt yngsta barnbarn bestämt, dom kan ju inte ha kollat varenda snöflinga i hela världen!
Strax är himlen klar och ljuset varar till långt inpå kvällen.
Även i Kanadas yttersta nordliga utpost tror jag att de ser det.