Inte ge sig

Norrbottens län2014-04-12 14:36
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ena påsen bar jag hem under armen, den andra hade han i kassen.

Här är det öken, har gummiträdet klagat i vår, liksom benjaminfikusen. Ifjol blev det ingen omplantering, men ett nytt lager jord ovanpå den gamla fick de.

Under mitt förra liv bodde vi som i en regnskog, de vilt växande ormbunkarna var min stolthet. I dag har jag mest växter som inget kräver och som kan överraska. Knölar som får ett ryck ibland och pressar upp blad och stänglar med hemliga knoppar. Och kaktusar man tror är döda men som brister ut i blom. Samt suckulenter. Nä. Nu låter jag blompåsarna stå och ringer svägerskan.

– Du har sett att jag har ringt, svarar hon.

– Nä, utan meddelande vet jag inget. Min telefon skvallrar inte.

– Inte min heller. Vad har du gjort i dag, undrar hon.

– Inget särskilt, skrev ett par timmar, tog bilen till stan, gjorde ett bankärende, tränade och åt lunch med en rolig kompis. Och sen till Konsum.

– En enda grej som du gjort idag, hade varit för mycket för mig, suckar hon.

– När jag var i din situation skrev jag upp allt på en lapp och glömde den hemma.

– Och när jag lyfte på presenningen och sträckte mig mot veden för några dar sen knakade till, fortsätter hon, ryggskott. Det finns inga läkare, sa de på vårdcentralen men en sköterska gav mig tips om övningar. Idag känns det bättre. Nu ska du bara tänka på dig själv, brukar barnen säga och nu har jag legat och gjort det i två dagar. Här ligger jag, har jag tänkt. Och bestämt att här ska jag inte ligga i påsk, jag åker till fjälls, till stället dit vi brukat åka och fiska om påskarna.

– Bra! Ha det så kul! Du ska aldrig ge dig!

Efter samtalet viker jag mot gummiträdet, det finns de som har det värre du, säger jag och berättar om mannens pelargoner som frun brukade sköta om så väl. De ger sig aldrig!

För sjunde vintern i rad har de nu stått och blommat för sig själva i hans stugfönster. På skrangliga stjälkar och minimalt med jord i krukorna.

Han brukar bara skvätta på lite vatten då och då. Du får nöja dig med det tills vidare, säger jag och hämtar kannan.

www.anitanilsson.se