Under förra helgen sändes i SVT 2 (bör nu finnas tillgänglig på SVT Play) den mycket lyhörda och väldigt genomarbetade dokumentären Med ögon känsliga för grönt – Barbro Hörberg, som handlade om den vemodigt melankoliska sångerskan (1932–1976) och hennes värld.
För mig är låtar som (just) Med ögon känsliga för grönt, Gamla älskade barn och andra låtar av Barbro Hörberg för evigt förknippade med äkta och tindrande magi. Har ni glömt bort eller kanske aldrig hört talas om henne – missa inte detta!
Den innerligaste tidningskrönikan jag tagit del av på rejält länge, var den som kollegan Ulf Wiksten hade på baksidan av senaste helgbilagan Duo. På ett både humoristiskt och slagfärdigt vis erinrade han sig där sina varierande kajakäventyr men nämnde också den gamla svartvita westernserien Prärie, i forntidselevisionen så där cirka 1961-62.
Det var där som en ung Clint Eastwood spelade cowboyen Rowdy Yates (denne förekommer också i en relativt ny sång av John Hiatt, som heter Circle Back) och seriens originaltitel var den robusta Rawhide. Jag har några dvd-er med serien. Kanske man skulle titta igen ?
I lördags eftermiddag sändes i radions P 1 premiärföreställningen av Ann-Helén Laestadius finstilt drabbande pjäs Bromsgatan 8 B, med Maja Runeberg i huvudrollen och i ömsint regi av Kjell Peder Johansson.
Det handlade om en kvinnas återkomst till det Kiruna som en gång var hennes hem. Repris under natten mot söndag, i samma kanal.
Eftersom det för närvarande är Påsk (Glad sådan, för övrigt !) vill jag också passa på att puffa för det norska begreppet Påske-krim, som tillkom när norrmännen firade påsk-ferier och pinnade uppför fjällbranterna till sina hytter, med ryggsäckarna packade med spänningslitteratur.
Det har väl inte gått så helt bra att introducera begreppet i Sverige, men här kommer ändå två utomordentligt starka rekommendationer.
Låt den onde sova av John Verdon (översättning Jan Malmsjö, Forum) är den tredje thrillern om den motvilligt pensionerade mordutredaren från New York, Dave Gurney, och hans tillvaro tillsammans med hustrun Madeleine på landsbygden utanför storstaden. Där han håller på att gå sönder av brist på något meningsfullt att sätta sina 48-åriga tänder i.
Lyckligtvis kommer ett erbjudande från en gammal vän till honom, att hålla ögonen på hennes dotter när hon jobbar med en TV-dokumentär om den mystiske massmördaren Den gode herden – som bara tog livet av personer som var förmögna och färdades i svarta Mercedes-bilar.
Denne åkte aldrig fast men nu, tio år efter dåden, ser det ut som om han har återupptagit verksamheten igen. Och Gurney befinner sig mitt i härvan.
Låt den onde sova håller exakt samma höga klass som Verdons tidigare böcker Tänk på ett tal och Blunda hårt: samma intelligenta och omsorgsfulla intrig, som efter bara en kort stund har tvinnat läsaren till sig. Skickliga miljö- och personporträtt förstärker det positiva grundintrycket och för allt i världen: släpp inte den här boken innan den är utläst !
Rörgast av Johan Theorin (Wahlström & Widstrand) är den fjärde och avslutande byggstenen i hans populära romansvit om Öland. Lika suggestiv och hemlighetsfull som de tidigare, lika svår att lägga ifrån sig också.
Ett fartyg fullt av döende sjömän och en galning med yxa, fixar förutsättningarna för det som en vettskrämd pojke berättar för den gamle och från de övriga romanerna bekante skutskepparen Gerlof Davidsson. Därefter är det hela igång och läsningen riskerar att hålla er aktiv under hela påsk-helgen.
KATTEN MALIN jamar, gäspar och hälsar så gott. Äventyret går endast vidare.