Kvällen innan bröllopet

”Och hur är det i Sverige? Jag älskar svenskar”, säger kvinnan i ett par från Pennsylvania och skrattar.

Norrbottens län2015-07-18 09:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nu på sommarn hinner solen knappt gå ner innan den går upp, berättar jag, det är ljust hela natten.

De tittar på oss, skeptiskt. Hon försöker reda ut begreppen.

– Solen går ner och DÅ blir det mörkt.

– No, säger jag.

–Och sen går den upp igen och DÅ blir det ljust, fortsätter hon.

– No, envisas jag. Den halkar bara ner en stund, inget mörker. Mitt i vintern tvärtom. Men då lyser snön upp.

– You are so funny, skrattar kvinnan medan folk fortsätter av stöta ihop mellan buffén och de dukade borden , excuse me, sorry säger andra, känner mig bufflig fast vi knappt nuddade, det är trångt i passagerna.

Men det var ju GOTT, säger de ovana av Sri-lanka-smakerna och hämtar mer, stämningen hög. Drickat finns på terrassen.

Kvällen innan bröllopet brukar möhippor och svensexor bryta ut i vårt land, som ett galet slut på hejsan-hoppsan-livet.

Här i USA kallas kvällen övningsmiddag, parets vänner och släkter möts, bekantar sig. Som kvällens punkt får blivande brudparet öva sig i att skära tårtan ihop. Ödet fixade en kö inför ett oljebyte. Där var hon. Där var han. De skrattar mycket, det lovar gott.

Vid buffébordet håller killens bror ett tal, liksom flickans far. Precis som med hyrbilens amerikanska gps-kvinna hinner vi inte uppfatta allt. Men alla ser glada ut.

När flickan för första gången varit på middag hos sin vite killes föräldrar ringde hon till pappa och sa: Ingen sa nåt! De bara åt. De kanske inte tycker om mig!

Sa de nåt till varann då? Nej. Då behöver du inte oroa dig.

Första gången killen hälsade på i hennes livliga familj blev han lite trött i huvudet. Om de inte tycker om dig blir det inget, hade hon sagt.

Hemma igen tänkte han: Vad tyst vi har det. Och nu får de både ock. Perfect matching! som killens pappa säger.

Mannens typiskt svenska rakt-på-sak-flickvänsprat, får en kardiolog som arbetat i Kalix i sina unga år att närapå krypa ur sina kläder. Men vifta med händerna som jag sägs göra när jag pratar (bildbevis finns), varifrån kom den genen?

Minneapolis ligger på ungefär samma breddgrad som Paris. Det är alltså ljust rätt länge även där! Ett aha på väg från festen.

Hotellduschen sitter fast i väggen. Sängen amerikanskt hög, bred, megaskön.

No, häpnar frukostflickan när jag frågar efter ost, smör, fet yoghurt naturell. Här är det lowfat och supersött sugarfree som gäller. Det är så olika vad man tror på.