Precis innan läggdags, under kudden blippar det till i mobilen. Precis när de vaknat, rufsiga i håret, trötta inför en ny skoldag blinkar meddelandet. På rasten, på lektionen, på gympan, i hemmet, på fritiden, överallt och alla tider om dygnet finns mobilen nära hjärtat, nära hjärnan som en tickande bomb.
Vi kunde för en tid sedan läsa i Kuriren om att mobbnings-appen Secret nått Norrbotten. Appen som gör det möjligt att anonymt sprida hemligheter och skitsnack om “vänner”, skol- eller lagkamrater. Men det finns fler exempel, Ask är ett, appen som går ut på att man både anonymt och under sin synliga profil kan ställa frågor till varandra, också en plattform som inbjuder till hårda kommentarer och påståenden om varandra.
Om mobbningen och glåporden kom synligt och hörbart, som fysiska brev i brevlådan, som telefonsamtal, utrop i klassrummet eller att nån helt enkelt stack in huvudet genom husdörren och gastade hemskheter till våra barn, ja, då skulle vi naturligtvis reagera.
Men som ett blinkande hån på mobilskärmen, så är det svårare. Många utsatta barn döljer förmodligen den digitala mobbningen väldigt länge. Och det betyder att vi föräldrar har ett ännu större ansvar att ingripa och lägga oss i.
Jag skulle vilja påstå att vi föräldrar har bjudit in mobbarna till våra barns flick- och pojkrum. Vi har bjudit in trakasserier, sexism, tjuvnyp, våld och psykisk terror till våra barns liv, genom att ge dem möjligheten att alltid vara tillgängliga, genom att inte vara närvarande i deras digitala liv.
För det är en annan värld, den digitala, en värld där vi oftast inte har tillträde till. På något vis inbillar vi oss att mobilen är barnens egna privata zoner, att vår vuxna integritetstanke gäller även för våra omyndiga och oskyddade barn.
Naturligtvis så ska vi föräldrar vare sig öppna låsta dagböcker eller bryta upp barnens digitala gömmor. Allt måste föregås av samtal och förklaringar, men jag tycker verkligen att vi vuxna har där, i den digitala världen, att göra. Sätt dig ner med ditt barn och gå igenom mobilen. Ta bort destruktivt skit, våga ta plats, ställ frågor och krav och hjälp barnen att döda monstren som smyger sig in under deras huvudkuddar på natten.
Alla barn är naturligtvis inte direkt drabbade av näthat och mobbning, men de kan vara en del av det som betraktare eller konsumenter. Oavsett vilket så förorenas barnen av skiten. Elakt skvaller, nedlåtande ord, mobbning och trakasserier i digital form når dessutom ännu större spridning och gör större skada.
Och så länge svensk lagstiftning är för svag, så är det bara ditt ansvar som förälder som kan sätta stopp för det.