Hej då, säger jag och kör iväg till gym efter frukost. Om jag skulle följa med, funderar mannen men sitter kvar i läsfåtöljen och ägnar sig åt tidningshögen istället. Efter träningen blir det tandläkaren.
Vi är inte många i lokalen. En kvinna skymtar mellan maskinerna. En mager man har trampat färdigt just när jag börjat. Trots den lugnande utsikten mot Norra Hamn lyckas jag få upp pulsen till 155.
En annan karl sticker in huvudet i lokalen och håller upp handen innan han försvinner, jag hälsar tillbaks från min cykelhöjd.
Vem det nu än var, var det en trevlig gest. Kan användas även när man saktar in genom byar. Folk får nåt att fundera på. Och skulle det bli problem får man säkert hjälp.
Tänkte trampa sju kilometer åtminstone men tänker på tandläkartiden och kliver av efter fem.
– Hur går det för dig? undrar en som långsamt drog upp sig i det redskap jag brukar ta i ett huj. Nyss rev han av en bit papper ur en hållare och står nu och torkar ansiktet och halsen.
Jag böjer mig fram för att sätta in piggen i rätt hål.
– Det är lite nystart, säger jag, i sommar har det varit annat.
– Jobbat i trädgårn? chansar han.
– Nä.
Min trädgård sköter sig självt med hjälp av mannen. Jag klipper gräset med raka linjer. Mannen kör i böljande mönster. Ord är bara en liten del av en människa.
I år blev det tillökning. Här föddes vi, här ska vi stanna, säger skatans ungar, spankulerar bredbent omkring. Sädesärlan som hälsat på har lyft mot södern. Och här går jag från den ena maskinen till det andra och har lite bråttom för att inte missa tandläkartiden. Idag blir det bara lite puts, han brukar dra med ett rensband, ingår i garantin.
Framme är jag en timme för tidig. Hellre det än att komma försent. Hinner hem, svara på några mejl och jobba en stund. Framme är jag för kort.
– Du är väl inte så kort, säger tandläkaren och justerar stolen.
– På femmans klasskort stack jag upp som en stång. Men du var ju lång, sa en skolkompis på konfirmationsträffen femtio år senare.
– Som jag, säger tandsköterskan, sen de växte de om mig.
– Flickor slutar växa när de får mens. Pojkar växer tills de är tjugo. I lumpen var jag under två meter. Några år senare var jag ett par centimeter över, berättar tandläkaren. När jag och en framgångsrik amerikansk kollega går kurs ihop i USA, vänder sig hotellpersonalen alltid till mig: Är det bokat?
– Sen jag träffade mannen har jag blivit kortare.
Kanske har ryggraden tryckts ihop på gymmet? Eller också handlar det om vem man råkar ha vid sin sida.