Samhället och landstingen pratar ofta om hur man ska förebygga oönskade graviditeter. Men hur ser det egentligen ut med hjälpen till de som önskar bli gravida?
Bistert, i alla fall om man råkat bosätta sig i Norrbotten. Ett län där en av de stora utmaningarna för framtiden är att öka befolkningen. I ett sådant län har man alltså ”sämst” hjälp till par som är ofrivilligt barnlösa. Med ”sämst” menar jag inte kvalitén på vårdpersonal eller vårdens mottagande i stort. Nej, här talar vi om monumental orättvisa.
Bor man i Norrbotten och är ofrivilligt barnlös får man två försök till provrörsbefruktning finansierade av landstinget. Allt som sker därefter får man betala från egen ficka.
En kostsam historia.
Jag menar inte på något sätt att det är en rättighet att skaffa barn, det jag däremot säger är att det måste finnas en likriktning över landet i hjälpen till de som är ofrivilligt barnlösa.
Om du väljer att flytta från Norrbotten till, låt säga, Region Skåne eller Västra Götaland, får du tre gånger så många försök att göra provrörsbefruktning bekostade. Tre gånger. I det här fallet motsvarar det i runda slängar 120.000–150.000 kronor. Det är nämligen inte bara själva provrörsbefruktningen som kostar. För barnlösa par i Norrbotten krävs en eller ett par turer till Umeå för behandling, det ska bekostas hotell och man tappar en del av sin inkomst.
Barnlöshet blir således en klassfråga och en anledning att välja bort Norrbotten om man har problem med fertiliteten.
Från Norrbottens läns landsting är frågan inte alls prioriterad. Trots önskan om fler norrbottningar i stort. När Norrbottens-Kuriren intervjuade socialdemokratiska landstingsrådet Britt Westerlund i frågan häromveckan svarade hon så här:
– Det är klart att det här är en svår situation för familjer som vill ha barn, det kan tyckas orättvist att det inte ser likadant ut i alla landsting. Men sett till behov är det här inte det mest akuta att lägga pengar på.
På så vis.
Däremot tycks frågan ha landat rejält centralt där man under en lång tid diskuterat landstingens olika regler för assisterad befruktning. SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, har beställt ett förslag som ska skickas ut på remiss innan beslut fattas av politikerna i SKL:s sjukvårdsdelegation.
Det positiva i kråksången är att det verkar finnas en politisk enighet om förslaget som i sådana fall garanterar alla kvinnor under 40 år tre försök till assisterad befruktning, oavsett var i landet personen bor.
– Det är inte rimligt att det ska vara olika regler för behandlingen i olika delar av landet nu när professionen också är enig om vilka gränser som är lämpliga, i den arbetsgrupp som har jobbat med den här frågan, säger Mats Eriksson (M), ordförande i sjukvårdsdelegationen till Dagens Medicin.
Heja sjukvårdsdelegationen, säger jag.
Min lilla familj är lyckligt lottad, vi ville ha ett barn och fick ett barn utan att behöva vända oss till vården för hjälp. Däremot har jag på nära håll följt mycket goda vänners kamp för att bli föräldrar. En kamp som inte bara kostar pengar utan också tårar, värdighet och känsla av misslyckande.
De har redan passerat landstingets två fria försök, men längtan efter barn är så stor att man hela tiden kunnat lösa den ekonomiska biten. Så lyckligt lottade, i olyckan, är inte alla.
Därför måste det bli en förändring. Snarast.