UR MORSANS HORISONT

Norrbottens län2015-01-03 06:08
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Han lever sedan länge med sin kvinna i söder. Han har glömt. Hur jag, under hans och brorsans uppväxt på väg till och ifrån kök och tvättstuga stannade till bakom soffan där de satt med sin pappa och kollade på Dallas till exempel, efter en hastig blick avslöjade vad som skulle hända härnäst. Du morsan, sa han en gång, i nästa liv blir du nog regissör i Hollywood.

Är det i mitt öra det piper eller är det i teven, undrar hans bror, har du inte tänkt på att det finns nya och vill ni ha en gammal finns dom nästan gratis på Blocket, tipsar han. Som hos dina föräldrar, påpekar äldsten, tekniknörden. Hur slår man på den?

Ett snäpp värre här, skrattar min småländska svärdotter sedan jag med hjälp av en tandpetare i plast får den glappande på-knappen att hålla sig på plats (mannens uppfinning). Genom andra ser man sitt eget. Men en platt och skarp teve här? Utan själ! Som att bli invaderad. Av pormaskar och allt.

Satt och njöt varje kväll med nybadade små pyjamasgossar under var sin arm till Barnprogram i TV2 i första soffan med ribbor i furu och skumgummidynor. Duger bra, sa jag tills den en oväntad kväll föll till golvet med en smäll med make och söner i, alla tre lika långa och smala. Dina barn fick väl aldrig godis, sa favoritflickan häromdagen. Jodå, sa jag. På lördagar.

Hörnsoffan som jag just studsat upp ifrån var sönernas val. Passar hos oss, ser begagnad ut, sa ene tonåringen, den andre höll med. Nåt dyrare än den fick maken och jag aldrig med oss från nån affär. Dyrare än Opeln.

Tänk att det snart är tjugo år sen, minns sönerna om detta att han inte sitter intill oss den här julen heller. Tre av fyra blir så konkret, det bränner till i näsan.

När mannen kommer hem från julfirandet hos dottern med familj har han med ett paket. Den vackraste lilla skyddsängel med trumpet blir min. Själv fick han en gris. Han gillar marsipan.

På juldagen firas julafton hos sonen och hans barn samt ett par nya familjemedlemmar. Jag visste vad alla ville ha. Den som är sparsam har råd att vara generös, som en klok kvinna sa en kväll innan helgerna.

Brorsan har blivit en riktig gourmetkock, säger äldsten på väg mot bilen under stjärnhimlen. Där i byn kan man nästan ta på den.

Livet är inget statiskt tillstånd. Det svänger. Det enda man kan göra för att må gott är att slösa med kärlek och klä sig efter temperaturen.

När du läser det här har 2015 redan rest sig och börjat gå. Vart då? Vi får se.

www.anitanilsson.se