Jag tror att Norrbotten måste passa sig så att Luleå inte blir allt.
Det som är bra för Luleå behöver inte alltid betyda att det är bra för regionen. I dag är win-win-situationen, som uppstår med den geografiska närheten mellan residensstaden och de viktiga regionala maktcentrumen i Norrbotten, inte att förringa.
Luleå har i dag ett snabbt, charmigt, smart, kompetent och socialt kompetent kommunalråd i Niklas Nordström. Kanske är han lite för bra (inte för Luleås), men för regionens bästa. Som Bamse brukar säga, är man stor och stark så måste man också vara väldigt snäll.
Luleå är regionens största stad, en viktig stad för oss alla, oavsett var i länet vi bor. Men att Luleå blir större och viktigare för varje år som går är inte per definition något som norrbottningen alltid tjänar på. Att länsstyrelsen, landstinget, kommunförbundet, och universitetet har sina huvudentréer i residensstaden är väl inget konstigt i sig, men ingen ska tro att det inte påverkar. Närheten till makten för lokala politiker, lokala företagare, och Luleåbor i allmänhet är inte bara geografisk, utan också viktigare för politiska, strategiska och ekonomiska beslut än vad man kan tro.
Att de stora, ovan nämnda instanserna finns i Luleå är inget att säga om, men det är ingen självklarhet att våra gemensamt finansierade verksamheter som Almi, Filmpool Nord, Norrbottensteatern, ett eventuellt kommande Dansens hus och ett nytt delvis länsfinansierat ”kreativitetshus” ska placeras i Luleå.
På Creative nodes hemsida kan man läsa följande om satsningen: ”Strukturfondspartnerskapet för Norrbotten och Västerbotten beslutade den 24:e juni 2015 att bevilja finansiering för det kommande projektet Creative Nodes – fusion. De regionala medfinansiärerna är Luleå kommun, Länsstyrelsen och Norrbottens läns landsting. På Bergströmska gården, som nu är under ombyggnad, kommer bolag verksamma inom film/tv, design, kommunikation, konst, text, app och webbutveckling att finnas under ett tak.”
För mig som varit involverad i de så kallade kreativa näringarna i över ett decennium blir detta aningen märkligt, allt detta finns ju redan i Piteå, tänker jag.
På Acusticum eller numer Piteå Science Park har allt detta redan byggts upp, och även delvis med regionala medel.
På Aurorum eller numer Luleå Science Park satsas det mest på teknikutveckling – på Acusticum, eller numer Piteå Science Park har de kreativa näringarna istället varit ett huvudspår. Eftersom Piteås forskningspark ligger granne med Luleå tekniska universitets avdelning Konst kommunikation och lärande – och eftersom Piteå har en stark musik- och danstradition – har det varit en naturlig väg.
I tider av nedskärningar, och med strama läns- och landstingsbudgetar, är det verkligen rimligt att satsa regionalt kapital på sånt som redan finns i länet? Ska våra gemensamma pengar gå till att ställa olika regionala satsningar mot varandra? Att ställa stad mot stad?
Jag är absolut för samarbete, less is not more, more is more – jag är en länsmedborgare i första hand, inte nån sur ”lillasysterpitebo”. Vi tjänar alla på att kreativa näringar frodas i Luleå, men varför lägga gemensamma regionala slantar på sånt som redan finns – varför inte fördela bättre?
En sak hade väl varit om ett gäng kreativa företagare i Luleå ville göra gemensam sak och sitta tillsammans i ett mysigt pittoreskt hus och finansiera det själva.
För mig blir det svårt att förstå varför Norrbotten och strukturfonder ska finansiera detta? Av Stina Almqvists förstudie kring Norrbottens, och i huvudsak Luleå och Piteås kreativa näringar bidde det en luletumme av en länskostym.
Men Creative nodes och Bergströmska är bara ett exempel av många. Luleåbornas geografiska närhet och vänskap med den regionala makten och kapitalet ska inte drabba Övertorneå, Tärendö, Arvidsjaur, eller Piteå. Ett län och ett landsting ska vara rättvist mot alla sina medborgare inte bara de som finns närmast till hands och som man kan luncha med på kort varsel.
Li Skarin