Arkeologiska fynd skriver om historien

De senaste decenniernas arkeologiska upptäckter har förändrat bilden av Norrbottens förhistoria.

Nils Harnesk, arkeolog på Norrbottensmuseum menar att utställningen "Arkeologi i Norrbotten" är efterlängtad. "Det finns mycket ny kunskap som vi vill förmedla till norrbottningarna om vår gemensamma förhistoria och historia", säger han.

Nils Harnesk, arkeolog på Norrbottensmuseum menar att utställningen "Arkeologi i Norrbotten" är efterlängtad. "Det finns mycket ny kunskap som vi vill förmedla till norrbottningarna om vår gemensamma förhistoria och historia", säger han.

Foto: Eva Åström

Arkeologi2019-12-02 06:00

Upptäckter som nu visas i en ny utställning på Norrbottensmuseum.

– Men det finns mycket kvar att utforska. Bara hälften av Norrbottens län är fornminnesinventerat och mycket av vår historia kan gå förlorat på grund av skogsbruket, säger Nils Harnesk, arkeolog på Norrbottensmuseum.

Det var för tio år sedan som de statliga stödet till fornminnesinventering försvann. Det innebär att kusten samt stora delar av fjällvärlden är inventerande, men inte skogslandet.

– Troligen finns det okända lämningar som nu hotas eftersom skogbruk ses som pågående markanvändning. Statliga pengar till fornminnesinventering borde införas igen, menar Nils Harnesk. 

Bland de upptäckter som skrivit om länets historia finns bland annat fyndet av den 10 600 år gamla boplatsen i Aarevaara som visade att inlandsisen smält undan fortare än man dittills trott. Men också upptäckten av att man framställt järn och stål för över 2 000 år sedan.

– Precis som Ulf Westfal och arkeologerna bakom fyndet av två 6 000 år gamla stenåldersboplatser på Älvnäset möttes av skepticism har dessa två upptäckter också ifrågasatts av forskare till en början. Jag menar, det var först när älvarna började byggas ut och man hittade lämningar som forskarvärlden fick tänka om. Tidigare trodde man att Norrbotten befolkats först på medeltiden.

Utställningen "Arkeologi i Norrbotten" berättar om boplatser under stenåldern, gravfält och gravrösen. Bland annat det 3 000 år gamla röset i Hemmingsmark som innehöll brända ben från en kvinna och ett barn. Men också om forna färdvägar som närmast uteslutande skedde med båt eller ackja vintertid.

– Av de fynd som hittats visar att kontaktvägar gick både i östligt, västlig och sydlig riktning. Bland annat har man utanför Överkalix hittat kamkeramik som var vanligt österut. Men också ett ryggspänne som var vanligt i en Sydskandinavisk kontext. Dessutom tror man att renjägarna som kom till Aarevaara kom från Nordnorge i takt med att inlandsisen smälte. Man får hålla i minnet att Norrbotten länge var en allmänning. Det var först på 1300-talet länet blev en del av Sverige, säger Nils Harnesk.

Eftersom Norrbottensmuseum byggt nya klimatmontrar kan sköra föremål ur museets samlingar visas, bland annat stockbåtar och ackjor, föremål som alla bidrar till  berättelsen om vår gemensamma förhistoria och historia.

Utställningen visas i två år.

Området kring Aitik utanför Gällivare har under senaste åren undersökts av Norrbottensmuseum inför gruvverksamhetens expansion. De lämningar som hittats är främst härdar och barktäkter. Barken var ett livsviktigt kosttillskott och har daterats från sent 1600-tal.
Området kring Aitik utanför Gällivare har under senaste åren undersökts av Norrbottensmuseum inför gruvverksamhetens expansion. De lämningar som hittats är främst härdar och barktäkter. Barken var ett livsviktigt kosttillskott och har daterats från sent 1600-tal.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!