Det menar författaren och skribenten Per Svensson, kulturredaktör på Sydsvenskan.
Tillsammans med Eva Cronsioe, präst och författare och Per Åkerlund, präst, författare och förläggare för bokförlaget Artos samtalade de under rubriken ”Befrielse och boja – arvet efter Luther” på Kulturens hus under lördag eftermiddag.
År 2017 är det nämligen 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser på slottkyrkans port i Wittenberg, det som blev startskottet för reformationen. Eller om han nu spikade upp teserna. Det råder det delade meningar om. Överens är i alla fall de tre skribenterna om att Martin Luther var en ytterst komplex och mångfacetterad person vars arv är vittgående. Men framför allt var han en människa som både var ond och god.
– Hans mörka sida och hur han förföljde oliktänkande kan man inte bortse ifrån, samtidigt som hans betydelse för synen på nåden är helt betydelsebärande för dagens protestantiska kyrka. Vi behöver inte prestera någonting inför Gud – det räcker med att tro, menar Eva Cronsioe.
Per Svensson har i år kommit ut med en reviderad och utvidgad version av sin Lutherbiografi från 2008. I boken ”Frihet, jämlikhet, reformation!” skildrar han de lutherska idéerna och en man vars tankar präglat västerlandet i 500 år. Reformationen, menar han, beredde inte vägen för bara hårt arbete och gudsfruktan utan för dagens moderna samhälle.
– Luther lever i en brytningstid. Det moderna kommer till Europa med ny ekonomi, nya handelsvägar och ny politik. Han hamnade rätt i tiden när han kritiserade påven, avlatsbreven och kyrkoordningen. Han hade ingen vilja att splittra kyrkan även om det slutligen blev konsekvensen, säger han.
Per Svensson argumenterar för att både den moderna välfärdsstaten och bildningstraditionen är arv från Martin Luther.
– Det var framför allt länder i periferin, långt från Rom som blev protestantiska. Den nordeuropeiska välfärdsstaten är Luther medskapare till. De liberala välfärdsdemokratierna sammanfaller med reformationsbältet, liksom bildningstraditionen som bottnar i Luthers humanistiska frihetstanke. Det är en unik syn på vikten av individualistik bildning för alla, menar han.
Per Åkerlund menar att Luthers Lilla katekes är den bok som framförallt präglat vår mentalitet eftersom man under århundranden skulle lära sig den utantill.
– Stridsfrågan stod dock mellan den världsliga och andliga makten. Det hade aldrig blivit någon reformation om inte furstar insett att de kunde få makt över sina egna landområden om de bröt med Rom. Det handlade krasst om pengar.
Han är bekymrad över dagens tomma bänkar i kyrkan när frågan om hur dagens reformationen ser ut väcks.
– Vad ska rädda oss? En ny väckelse, kunskap eller blir det förfall?
Eva Cronsioe å sin sida säger att hon är ganska trött på reformation.
– Vad betyder förändring? Jag tror snarare att vi måste gå tillbaka till källorna och ställa frågan vad som behövs idag.
Per Svensson menar att han lämnar kyrkliga frågor till kyrkan.
– Däremot är kyrkan en stark normbärare både kulturellt och hur vi människor förhåller oss till varandra - ett civilisatoriskt skelett. Vi lever i mycket farliga tider. Där kan kyrkan vara en stabil kraft. Om man tar Kristus på allvar finns ett viktigt grundbudskap för kyrkan att förmedla, säger han.
Fotnot: Föreläsningen ingick som en av programpunkterna under inspirationshelgen ”Fri till tro” som hölls på Kulturens hus i helgen.