– Det är en mycket speciell dag för mig. Det är ett projekt som tagit mycket lång tid. Många års arbete – ett sidoprojekt jag sysslat med sedan 2013, säger Elin Anna Labba i sitt invigningstal inför boksläppet av "Herrarna satte oss hit" på Jokkmokks marknad.
Hon säger att de senaste åren har hon främst umgåtts med 80-90-åringar. Flera har gått bort under tiden som hon samlat in material till boken hon nu håller i sin hand och bygger på berättelser av de som på olika sätt berörts av tvångsförflyttningarna. De som själva tvingades lämna sina gamla renbetesland samt deras barn och barnbarn. Och hon skriver inte bara deras historia, utan också sin egen eftersom hennes familj tillhör dem som tvingades iväg under vågen av tvångsförflyttningar på 1920-talet. De hamnade i Jokkmokk, andra flyttades till Arjeplog medan några tvingades vandra och driva sin renhjord ända till Västerbotten
Läsningen är hjärtskärande, inte minst för att den är så okänd bland den stora delen av den svenska befolkningen, trots att det tillhör allas vår historia.
Elin Anna Labba har förutom att gräva i arkiv och gjort närmare 100 intervjuer även uppsökt de platser och vandringsleder hennes förfäder gjorde, från vinterbetet i nordligaste Sverige till sommarvistet på ön Romsa utanför Tromsö i Norge. Och så visar hon bilder på några av de samer vars berättelser får gestaltning i hennes bok.
– En stor föregångare är Johannes Marainen som kartlagt Karesuando samesläkter. Närmast en bibel i Sápmi där man kan följa familjerna som tvångsförflyttades. En bok jag idag kan utantill, säger Elin Anna Labba.
