Han berättar historien bakom bärindustrin

Fotografen Johannes Samuelssons utställning "Bärtider" har sin utgångspunkt i en bärplockarstrejk i Umeå hösten 2013 och bärplockningsnavet Fredrika i Västerbotten.

Från år 2012 - 2018 har Johannes Samuelsson dokumenterat bärindustrin - fotografier som han tagit från skogarna i Norr- och Västerbotten till Thailand. I november 2019 mottog han Helsingborg Dagblads fotopris för betydande bildjournalistik.

Från år 2012 - 2018 har Johannes Samuelsson dokumenterat bärindustrin - fotografier som han tagit från skogarna i Norr- och Västerbotten till Thailand. I november 2019 mottog han Helsingborg Dagblads fotopris för betydande bildjournalistik.

Foto: Eva Åström

Kultur2020-01-15 06:00

– Bärindustrin är snårig och förändras varje år – egentligen grunden i den moderna globala kapitalismen, säger dokumentärfotografen Johannes Samuelsson.

Det var när han flyttade hem till Umeå igen som han kom i kontakt med kulturgeografen Madeleine Eriksson som i en artikel i tidningen Provins granskat bilden av Norrland utifrån SVT:s dokumentär om dansbanan i Täfteå utanför Umeå.

– Jag är intresserad av frågor som rör samhälls- och stadsplanering och hur kultur och konst används i processer för samhällsplanering. Men också bilden av Norrland och hur Norrland presenteras.

Och det var också Madeleine Eriksson som fick honom intresserad av bärplockningsindustrin och de inledde ett samarbete även med Aina Tollefsen.

– Tanken var att jag skulle dokumentera deras forskningsprojekt men när jag fick ett erbjudande om att ställa ut mina bilder till grupputställningen "Encounters – Nordic Photography Beyond Borders" på Hasselblad Center i Göteborg insåg jag att jag verkligen behövde förstå hela bärindustrin. Jag menar, jag skulle ju få frågor från publiken.

Hans egna efterforskningar och kunskaper han samlat på sig under samarbetet med kulturgeograferna resulterade slutligen i en bok "Bärtider" som han gav ut på get förlag i våras.

– Givetvis handlar det om en önskan att förändra. Jag har följt spåren av verksamheten med fokus på råvarukedjan och plockarnas situation. Det finns i Sverige "fria plockare". De får inte vara organiserade av företag, är ofta från Östeuropa och reser till Sverige inom ramen för den fria rörligheten inom EU. Den andra gruppen är viseringsplockare med arbetstillstånd som till största delen anlitas av bemanningsföretag i Thailand. Bäruppköparna i Sverige köper tjänsten bärplockning av bemanningsföretagen och säljer vidare till grossister. I princip är det två stora grossistföretag som delat upp den svenska marknaden mellan sig, berättar han.

I sin dokumentation av bärindustrin har han bland annat besökt bärplockare i nordöstra Thailand. Egentligen en uppföljning av hur de gick för de strejkande bärplockarna i Umeå.

– De som satsat eller lånat egna pengar fick ingen ersättning för utebliven lön. De som lånat av det thailändska bemanningsföretaget fick en skuldavskrivning, men ingen lön. Det säger något om arbetsvillkoren.

Fotografierna han visar i utställningen "Bärtider" saknar helt ansikten. Ett mycket medvetet val, enligt Johannes Samuelsson.

– Jag vill berätta om en struktur, inte lyfta fram individuella berättelser. Det handlar om spår av en global rörelse där beslut i Thailand påverkar Sverige och vice versa. Men det är också mycket lokala berättelser om vår samtid. Bara en sådan sak som att 80 procent av alla blåbär i Sverige slutligen blir hälsokostprodukter, mycket populära i Asien, USA och andra delar av Europa.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!