Förslag till en ny invandringslag har under vÄren diskuterats livligt i Frankrike, samtidigt som högerextrema har flyttat fram positionerna, med flera protestmarscher och attentat mot flyktingförlÀggningar.
I den turbulensen öppnar det Nationella museet om invandring pÄ nytt i Paris, efter tre Är av ombyggnationer. Förhoppningen Àr att nÄ fler yngre, och att tydligare och i kronologisk ordning visa vilken enorm pÄverkan invandringen har haft för den franska identiteten, berÀttar museets chef Constance RiviÚre.
ââDet Ă€r ett Ă€mne som mĂ„nga Ă€r dĂ„ligt informerade om och som vi inte nödvĂ€ndigtvis har sĂ„ lĂ€tt för att prata om. DĂ€rför Ă€r det vĂ€ldigt viktigt med ett museum, som totalt mer Ă€n 40 historiker har arbetat med, sĂ€ger hon.
Elva Ärtal
Liksom USA Ă€r Frankrike till stor del format av sin invandring. AlltsĂ„ handlar museet lika mycket om Frankrikes historia, enligt Constance RiviĂšre. Det Ă€r ocksĂ„ den största förĂ€ndringen man har gjort â frĂ„n ett mer sociologiskt angreppssĂ€tt presenteras historien om hur mĂ€nniskor kommit till landet nu kronologiskt.
ââDet Ă€r viktigt i ett Ă€mne dĂ€r det ofta finns en hel del oklarheter, fördomar och dĂ„lig kunskap, sĂ€ger Constance RiviĂšre.
Museet visar hur mÀnskliga rÀttigheter, lagar och stadgar har utvecklats i landet under de olika perioderna av migration.
ââMen ocksĂ„ utvecklingen av Frankrike, som till och med i sin omkrets har förĂ€ndrats med kolonialismen och avkoloniseringen, sĂ€ger Constance RiviĂšre.
Sammanlagt lyfts elva Ă„rtal som Ă€r sĂ€rskilt viktiga fram, frĂ„n 1685 till 1995. Det första Ă„ret pĂ„ grund av det Code Noir-dekret som reglerade principerna kring slaveriet i det franska kolonialimperiet. 1995 valdes för att det var dĂ„ Schengen invigdes i EU â alltsĂ„ slopade grĂ€nskontroller inom unionen.
Första protestmarschen jubilerar
Ett annat viktigt Ärtal firar 40-Ärsjubileum i Är: 1983 intrÀffade "La marche des beurs". Beur Àr baklÀngesslang för arab, sÄ alltsÄ "arabernas marsch". Efter en vÄg av rasistiska brott mot framför allt invandrare frÄn afrikanska lÀnder protesterade mer Àn 100 000 mÀnniskor mot rasism, i den första demonstrationen av sitt slag.
ââDet Ă€r dĂ„ det vi kallar den andra generationens invandrare kliver fram i offentligheten, och krĂ€ver sina rĂ€ttigheter, sĂ€ger Constance RiviĂšre.
Hon pekar ocksÄ pÄ det faktum att vÀldigt mÄnga har den hÀr bakgrunden i Frankrike.
ââI dag Ă€r en av tre fransmĂ€n invandrare, barn eller barnbarn till en invandrare. Det Ă€r frukten av vĂ„r historia, och det syns sedan minst tvĂ„ Ă„rhundraden. Men jag tvingas konstatera att den verkligheten ofta glöms bort.
Enligt museets egen undersökning anser 58 procent av fransmÀnnen att de Àr dÄligt informerade om invandring. Och ju mer informerade folk Àr desto mer positiv Àr deras bild av invandrare, enligt Constance RiviÚre.
Personliga historier
Mer Àn 600 föremÄl visas pÄ museet, som en romsk mans sovsÀck, Picassos identitetshandlingar och ett exemplar av Code Noir-dekretet. Dessutom kan man lyssna pÄ hur fransk musik utvecklats av andra kulturer.
Costance RiviÚre hoppas pÄ att kunna göra skillnad i debatten.
ââDet hĂ€r Ă€r en plats för vetenskap men ocksĂ„ för mĂ€nsklig historia, dĂ€r man fĂ„r se att det handlar om mĂ€n och kvinnor med sina egna individuella öden. Jag tror att det Ă€r viktigt att se det i dag.