Dessutom omformas hennes hyllade debutroman Tjärdalen till musikteater vilket är Riksteaterns största satsning under 2016.
Sara Lidmans hyllade roman Tjärdalen (1953) blev hennes genombrott som författare. Samexistens är ett starkt tema i boken och med avstamp i en by, där ett illdåd skapar konflikter, ställs ständigt aktuella frågor om vem vi får vara, vad vi tycker oss ha råd med, vilkas liv som värderas mindre och hur detta påverkar byn och samhället. Centralt i Tjärdalen är att aldrig bli så fattig ”att vi inte hava råd låta en odugling leva bland oss” för i så fall ”är vi bara kreatur allihop”.
– Vad är då en odugling? Och om vi inte klarar av att ta hand om den är vi då anständiga människor, säger Carolina Frände, regissör vid Stadsteatern i Stockholm och initiativtagare till föreställningen.
Hon anser att Sara Lidmans text har en tydlig rytm. Därför lyfts denna fram på scen med nykomponerad musik av Jonas Svennem i bandet Winhill/Losehill.
– Musik med vilja att göra världen bättre, säger kompositören som i likhet med många andra anser han att det råder ”Sarafeber i Umeå som smittar av sig”.
– Sara Lidman har blivit en ikon som politisk agitator och författare inte minst bland den yngre generationen. Konstnärer, författare, musiker och låtskrivare som Frida Hyvönen, Dennis Lyxzén, David Sandström har Sara Lidman som inspirationskälla och många väljer att flytta tillbaka till norra Sverige precis som Sara Lidman gjorde, säger Annelie Bränström Öhman, professor i litteraturvetenskap vid Umeå universitet, författare och sekreterare i Sara Lidman sällskapet.
Med stort tomrum efter Sara Lidman efter hennes bortgång 2004, enades forskare, vänner, läsare och släktingar runt om i världen om att starta Sara Lidman sällskapet. Syftet är att stimulera intresset och förståelsen för Sara Lidmans författarskap och samhällsengagemang, uppmärksamma personer som verkar i hennes anda och uppmuntra till forskning.
Varje år arrangerar sällskapet Sara Lidman-dagen med föreläsningar kring ett speciellt tema. I samarbete med kooperativet Bokcafé Pilgatan görs litterära bussresor till Sara Lidmans hemtrakter i Missenträsk. Arrangemangen är alltid fullsatta.
I samband med Botniabanans tillkomst, då ett nytt resecentrum i Umeå skulle byggas, väcktes tanken på att hylla Sara Lidman med en staty. Eftersom Sara Lidman inte var statytypen kom vi med idén till Sara-tunneln Lev! Med Jernbanesviten och citat från böckerna som konstnärlig utgångspunkt, skapades verket i samarbete med konstnärsgruppen FA+ , berättar Anneli Bränström Öhman.
Huvuddelen av verket är en 170 meter lång glasvägg, vilket gör det till Europas största glaskonstverk. För oss som dagligen går igenom Sara-tunneln bidrar de många citaten till eftertänksamhet, leenden och ibland litet tröst beroende på hur man har det med känslorna just då.
Lisa Stenberg, tonsättare, född och uppvuxen i Luleå, som studerat vid Musikhögskolan i Piteå, har förnyat Sara-tunneln med två permanenta ljudkompositioner, Nejd 1, som spelas under de ljusa årstiderna och Nejd 2, som spelas under de mörka. I tunneln vill Lisa Stenberg skapa en lugn och trygg miljö med sin musik.
I likhet med de stora skaror besökare från när och fjärran som besöker Sara-tunneln Lev! så är Sara Lidmans säreget, omfångsrika arkiv, i Forskningsarkivet vid Umeå universitet, enligt Göran Larsson, antikvarie, det mest besökta och efterfrågade både nationellt och internationellt.
Sara Lidman var alltid extra noga med att researcha grundligt inför varje ny bok. Eftersom hon hade flyttat många gånger i sitt liv kunde det vara naturligt att en hel del material då slängdes. Men Sara Lidman var som en ekorre. Hon samlade på allt, vilket författaren och professor emerita i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet Birgitta Holm upptäckte under ett besök hos Sara Lidman i Missenträsk. Birgitta Holm, som tyckte det var dags att skriva en biografi om Sara, frågade om hon hade några handlingar kvar. ”Jag har litet i skrubben”, svarade Sara. Där fanns en enorm samling papper och föremål, vilket inte många kände till.
Materialet domerades 1998 till Forskningsarkivet vid Umeå universitetsbibliotek. På 25 hyllmeter i arkivet finns nu Sara Lidmans liv representerat och enligt Göran Larsson, växer arkivet ständigt. Denna kulturskatt är även öppen för allmänheten varje dag.
Sara Lidman är bortgången, men sannerligen inte bortglömd.
– Vi är många som saknar hennes rasande, passionerade samhällskritiska röst, konstaterar Annelie Bränström Öhman.
YVONNE RITTVALL