Det menar journalisten Po Tidholm aktuell med boken ”Läget i landet” och ljudreportaget ”Järnburen”.
Sedan mitten på 1990-talet har Po Tidholm undersökt hur landsbygdens roll förändras när Sverige urbaniseras. Och han är orolig. Menar att de senaste stora valen i västerländska välfärdstater visar på ett oroväckande mönster.
– Det spelar ingen roll om vi talar om Trumps seger i USA, Le Pens framgångar i franska valet eller Storbritanniens Brexit-omröstning. Valutgången visar på samma läskiga mönster. Det är människor från de mindre urbana delarna som röstat på obehagliga partier. Och de gör det inte för att de nödvändigtvis har det materiellt dåligt. Snarare har populistiska väljare en sak gemensamt – de upplever sig inte vara delaktiga i det pågående samhällsprojektet. Sociokulturellt delar de inte den urbana normens nyliberala projekt där marknaden styr med ledord som valfrihet, mångkultur, tolerans, kunskapssamhälle och miljömedvetande. Det finns inget storslaget samhällsprojekt som längre semester och bättre arbetsmiljö som tidigare inkluderat de mindre bemedlade. De icke urbana har blivit osynliga.
Därför menar Po Tidholm att frågan om den ökande klyftan i Sverige mellan stad och land är brännhet. Framför allt för att statistik visar att människor på landsbygden förlorar tilltron till våra institutioner, EU, demokratin och storstadsmänniskor.
– I ett sociokulturellt perspektiv finns egentligen bara två urbana platser i hela Norrland – vägen mellan Väven och busstorget i Umeå samt skidorten Åre som är starkt präglad av en urban miljö. Även storstädernas förorter står inför samma politiska exkludering som den svenska landsbygden. Och det värsta som kan hända är att allt fler människor börjar tvivla på samhällskontraktet.
Po Tidholm talar därför om vikten att byta politiskt perspektiv från marknad till medborgare. För politiskt menar han finns det egentligen bara ett parti som värnat landsbygden och det är centerpartiet.
– Men även centerpartiet har misslyckats eftersom man hårdnackat tror att den fria marknaden och näringslivet ska fixa landsbygdens stora framtidsfrågor. Men enligt marknadens inneboende logik finns ingen lönsamhet att öppna en privat vårdcentral på landsbygden eller i någon förort. Fria marknadskrafter etablerar sig där det är lönsamt. Punkt.
Vårt grannland Norge lyfts ofta fram som ett bra exempel på lyckad landsbygdspolitik, men den norska politiken är inte överförbar på Sverige, menar Po Tidholm. Främst på grund av nationernas självbilder.
– Norge ser sig som ett landsbygdsland och då är decentraliseringar naturligt. Den svenska självbilden bygger på en urban idé där tillväxten sker i Stockholm, en konsekvens av den politik som förts under långt tid. Då blir decentraliseringar en sorts allmosa. Staden ses som närande, landsbygden är tärande. Därför har Sverige de senaste 20 åren producerat politik som vänder sig till en välmående och välutbildad medelklass i storstad där maxtaxa på dagis, rutavdrag och jobbskatteavdrag passar i den politiska kontexten.
Den svenska självbilden har också gjort det ofarligt att politiskt strunta i alla icke urbana. I alla fall fram till nu, menar Po Tidholm.
– Men växer det fram en skicklig populist. Ja, då kan det bli allvarligt.
Själv förordar han, förutom en politisk förskjutning till medborgarperspektivet, ett bättre skattesystem, där produktion beskattas, inte bara löner.
– Mer pengar måste stanna utanför storstäderna. Därför måste också skatteutjämningssystemet förändras och innefatta mer än vård, skola och omsorg. Jag menar, alla medborgare är lika värda även om man ur ett marknadsperspektiv kan argumentera annorlunda. Det handlar om rättvisa.
Fotnot: Tisdag 14 november föreläser Po Tidholm på Norrbottensteatern under rubriken ”Varför växer populismen?”. Hans anförande ingår i teaterns nya föreläsningsserie Eldorado som sker i samband med föreställningen Cabaret.