Så ska länets kulturliv utvecklas

Kulturenheten har sju miljoner i sökbara projektmedel för det fria kulturlivet 2018.

Viktig grupp. I den nya Kulturplan 2018-2021 lyfts barn och unga som en särskilt prioriterad målgrupp.

Viktig grupp. I den nya Kulturplan 2018-2021 lyfts barn och unga som en särskilt prioriterad målgrupp.

Foto: Petra Älvstrand

Kultur2018-01-23 05:00

– Men den största övergripande frågan är att utveckla samarbetet med länets kommuner, säger Kristina Nilsson, kulturchef Region Norrbotten.

Region Norrbotten har i Kulturplan 2018-2021 dragit upp mål och strategier för de kommande fyra åren. Och som sagts står samarbetet med kommunerna högst upp på dagordningen. En nyckelfråga för kulturutvecklingen i regionen, menar Kristina Nilsson.

– Det finns en formulerad oro för kulturen. Vi har kommuner som saknar egen kulturplan. Dessutom vill vi strukturera samarbetet så att kulturfrågor inte bygger på enskilda personers engagemang. Särskilt viktigt i en tid när många kommuner tvingas spara och medarbetare får fler uppdrag på sitt bord, samtidigt som de statliga medlen urholkats. Här vill regionen kunna hjälpa till och stötta. Kulturfrågorna har ju olika levnadsutrymme i olika kommuner.

– Nuvarande regering satsar förvisso mer medel men de är riktade till specifika ändamål, exempelvis bibliotekssatsningen. Men hur ska de bidragen hamna hos de kommuner som verkligen har behov om man inte har en lokal organisering för frågan. Detta måste vi hitta lösningar till, säger Kristina Nilsson.

Arbetet med Kulturplan 2018-2021 har föregåtts av en mängd dialogmöten – inte bara med kommunerna – utan även olika kulturarbetare inom kulturens alla områden. Och ur de samtalen föddes beslutet om att göra år 2019 till ett Kulturarvsår, enligt samma princip man jobbade efter under Mångfaldsåret 2016.

– Mångfaldsåret var en succé. Nu vill vi synliggöra kulturarvet – en fråga som ligger rätt i tiden och som både kan problematiseras och fördjupas i en större kulturarvskontext. Vi har exempelvis många nya länsbor. De har flytt från krig, inte sin kultur.

En annan alarmerande framtidsfråga som uppdagats under dialogmötena var att arrangörsledet tunnat ut, speciellt inom musikområdet.

– Vi har mycket fin musik i Norrbotten, men många arrangörer är till åren. Därför har det startas en arrangörsutbildning på Ebeneser där regionen bidragit med medel för att bland annat utveckla arrangörerna och deras marknadsföring.

De stora kulturområdena; konst, teater, musik, dans, film och bibliotek/litteratur, hemslöjd, menar Kristina Nilsson är alla på gång, senast beslutades Ung Scen Norrs verksamhet ska bli permanent.

– Just nu arbetar vi med att hitta utvecklande arbetssätt för respektive kulturområde i Kulturplanen. Filmpool Nord ligger i ett bolag och styrs och organiseras på ett annat sätt än övriga konstområden i Norrbotten.

Behov av digitalisering lyfts i planen för både bibliotek och arkiv. För hemslöjdens del kommer regionen att verka för att utveckla formerna för att synliggöra slöjd i samtiden.

– Norrbottensmuseum jobbar också med en ny mobil basutställning och vi kommer att göra en kartläggning för att synliggöra musei- och kulturmiljöer i Norrbotten kopplad till besöksnäringen. Vårt mål är att öka kulturturismen, precis som det övergripandet målet för de nationella minoriteterna är att arbeta för språkrevitalisering.

Slutligen läggs stor vikt på att fortsättningsvis satsa på barn och unga de kommande fyra åren.

– Kulturskolorna har en nyckelroll samtidigt som vi avsätter särskilda medel till kultur för barn och unga, säger Kristina Nilsson som har en stor önskan inför framtiden.

– En livaktigare kulturpolitisk debatt behövs på alla nivåer. Därför gjorde det mig extra glad att flera partiledare kommer till konferensen ”Folk och kultur” som hålls i Eskilstuna i februari – tänkt att bli ett årligt arrangemang likt ”Folk och försvar”. Det borde spilla över även på debatten regionalt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!