På svenska balettskolan i Piteå skolas dansare från fyran upp till gymnasiet till att bli yrkesdansare. Idag befinner sig Jazmine André i en av Christinaskolans danssalar för en inspirationsdag. Hon gör det många av eleverna som går här drömmer om – dansar balett vid kungliga operan i Stockholm.
– Alla har väl sett den här filmen Black Swan och det är saker där som inte riktigt stämmer – som jag kan tänka mig att folk tror om dansare – att vi inte äter, och att vi gör vad som helst för att få en roll och är elaka mot varandra. Det är klart att det finns konkurrens, men i ett kompani är det viktigt att alla har ett gemensamt intresse och pushar varandra framåt, säger Jazmine André.
Mycket har hänt med baletten sedan den introducerades i Sverige på 1500-talet. Birgit Cullberg är en av de personer som haft störst inflytande över balettens utveckling i Sverige. Hennes genombrott med fröken Julie på 50-talet anses revolutionerande och förändrade hur baletten behandlades på operan.
I Christinaskolans danssal har Jazmine André värmt upp kroppen. Sedan augusti förra året dansar hon vid kungliga operan och det är svårt att inte imponeras av den fysiska ansträngningen som hon visar upp. Iklädd tyllkjol och hårt snörda balettskor tar hon sig upp på tå och böjer ryggen bakåt vid stången.
Har du aldrig tvekat eller ångrat dig?
– Nej det har jag nog inte, jag har varit ganska bestämd på att det är det här jag vill göra. Det måste man nog vara göra för att ta sig framåt, det är hård träning och hård konkurrens – man måste vara stark både fysiskt och psykiskt.
Maja Westerberg är elva år och går i femte klass på Svenska Balettskolan i Piteå. Att dansa med Jazmine idag är stort:
– Det var jätteroligt att få dansa med Jazmine, man fick lite inspiration, säger Maja Westerberg.
Vad är det svåraste med att dansa balett?
– Det svåraste är att man måste jobba upp styrkan väldigt mycket, man måste träna varje dag och göra allt man kan och lite till, säger Maja.
Balettdansare går i pension tidigt, till fyrtio kan kroppen hålla i bästa fall.
– Samtidigt börjar man ju jobba väldigt tidigt också, då är det inte konstigt att kroppen inte håller till 65, säger Jazmine André.
Levande musik i form av piano brukar ofta ackompanjera balettdansarnas träning vid stången. Idag står Marie Larsson Sturdy vid cd-spelaren i danssalen och byter spår, hennes raka hållning skvallrar om ett förflutet som dansare. Nu arbetar hon som konstnärlig ledare på Dans i Nord. – Baletten har en kort men intensiv brinntid, säger Marie Larsson Sturdy.
Själv började hon dansa i sjuårsåldern, sökte och kom in på Operans balettskola. Då pendlade hon med tåget från Uppsala till Stockholm varje dag.
– Det blev en helt annan nivå, jag fastnade för det för att jag hade bra lärare, jag blev hooked. Det pratas ofta om att det är stränga lärare och mammor som pushar, men man måste själv vilja det, för att det kräver så extremt mycket energi, säger Marie Larsson Sturdy.
Finns det en mall för hur en balettkropp ska se ut?
– Jag fick höra att jag var för lång och fick söka mig till andra danskompanier för att passa in. Det är en extrem konstform och det är det fortfarande, säger Marie Larsson Sturdy.
Idag används balett framförallt som en träningsform av svenska danskompanier, den klassiska balettens uttryckssätt anses svårt att bygga vidare på.
– Cullbergbaletten heter fortfarande balett av tradition men de jobbar med modernare uppdrag, med balett som träning, säger Marie Larsson Sturdy.