Hyllad pop på finlandssvenska i Luleå

Finlandssvensk dialekt har länge setts som något humoristiskt och skämmigt att inte ta på allvar. Det hyllade popbandet Vasas flora och fauna bevisar motsatsen.

Det kritikerrosade popbandet Vasas flora och fauna, som gör rättfram popmusik på österbottnisk dialekt, spelar i Luleå på fredagen. Från vänster Mattias Björkas, Daniel Ventus och Tina Kärkinen.

Det kritikerrosade popbandet Vasas flora och fauna, som gör rättfram popmusik på österbottnisk dialekt, spelar i Luleå på fredagen. Från vänster Mattias Björkas, Daniel Ventus och Tina Kärkinen.

Foto: JUSSI VIRKKUMAA

Duo Nöje2015-09-17 06:30

Österbottniska Vasas flora och fauna influerades starkt av 90-talets hardcorevåg i Umeå. Många åkte över till staden för spelningar och banden tog i sin tur färjan för att uppträda i Vasa. Den starka gemenskapen, den tydliga identiteten och det politiska engagemanget färgade av sig på sångaren och textförfattaren Mattias Björkas, uppvuxen i Gerby i Vasa, men inte minst scenens efterdyningar när vågen så småningom avtog.

– Därefter förlorade man hoppet på hardcorens potential, blev lite besviken och vände ryggen till musiken och till viss del idealen. Man tyckte inte att det levde upp till vad den sagt. I den andan av frustration är den här skivan skriven, berättar Mattias Björkas.

När hans band Vasas flora och fauna släppte sin debutskiva, Släkt med Lotta Svärd (en blinkning till Fänrik Ståls sägner), tidigare i vår gjorde den succé. Det har hyllats i Sverige av såväl kritiker som artister som Mattias Alkberg och Jens Lekman, och många spelningar har varit fullsatta.

– Det var över förväntan, och verkligen en glad överraskning när den fick så pass stor uppmärksamhet, säger Mattias Björkas.

Det är något med bandets lågmälda och okonstlade popmusik som verkar tilltala svenskarna. Mattias Björkas tror att språket spelar stor roll. Förutom att det är på svenska så sjunger bandet också på österbottnisk dialekt, medan många andra finlandssvenska band brukar undvika dialekt och i stället sjunger på rikssvenska, berättar han.

– Jag ville skriva på det språk som ligger mig närmast. Jag tänker mig att folk finner det lite oväntat och intressant att någon kan göra musik på svenska fast det så tydligt inte kommer från Sverige.

Det finns också en föreställning om österbottnisk dialekt, och finlandssvenska dialekter över huvud taget, som något humoristiskt som inte går att ta på allvar, menar Mattias Björkas.

– Jag vet inte vad det är som gör det, men folk förknippar dialekten med något bonnigt och skämmigt. Det gjorde jag själv väldigt länge, och försökte distansera mig från den, säger Mattias, som vid 19 års ålder flyttade till Åbo och i dag bor i Stockholm.

– Egentligen krävdes det nog att jag flyttade från Österbotten för att se det fåniga i att alla ska anpassa sig efter tråkiga normer och den status som olika språk har. Det krävdes att komma bort för att inse hur självdödande den statusjakten var.

På fredagen uppträder Vasas flora och fauna i Luleå som en del av en rad konserter i Sverige och Finland.

Vasas flora och fauna

Bildades: 2012.

Spelar: Pop på österbottnisk dialekt.

Medlemmar: Mattias Björkas (sång, gitarr), Tina Kärkinen (sång, synth) och Daniel Ventus (piano, sång). Iiris Viljanen skrev och spelade på debutskivan, Släkt med Lotta Svärd, men lämnade bandet i samband med skivsläppet i maj.

Aktuella: Spelar på Kulturens hus i Luleå på fredag, som en del av en höstturné.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!