Filmfest i fotspåren på "Malmens väg"

Människans relation till gruvnäringen är temat för Malmens väg filmfestival.

Fler perspektiv. I samband med premiären och turnén av Tornedalsteaterns sceniska föreställning "Malmens väg" anordnas också en turnerande filmfestival för att ge fler perspektiv på människans relation till gruvdriften. På bild ses Susann Jonsson, vd Filmpool Nord och Markus Forsberg, Tornedalsteatern.

Fler perspektiv. I samband med premiären och turnén av Tornedalsteaterns sceniska föreställning "Malmens väg" anordnas också en turnerande filmfestival för att ge fler perspektiv på människans relation till gruvdriften. På bild ses Susann Jonsson, vd Filmpool Nord och Markus Forsberg, Tornedalsteatern.

Foto: Eva Åström

Filmfestival2016-08-18 20:00

– Vi ville bjuda på olika perspektiv på hur det är att leva på en ort i nära symbios med naturresurser som exploateras, säger Markus Forsberg, Tornedalsteatern.

Filmfestivalen är det "lärande ben" som tillkommer till den sceniska berättelsen "Malmens väg", Tornedalsteaterns föreställning med premiär i Luleå den 18 augusti.

Tre filmer fick de som sökt sig till Ebeneser i torsdags ta del av; "Kiruna – Rymdvägen" av Liselotte Wajstedt, "Malmberget" av Alexander Rynéus och Per Eriksson och "Länge leve gruvan!" av Maria Söderberg.

– Ett utmärkt initiativ och verkligen en bonus att filmer som redan haft premiär blir aktuella på nytt. Jag menar filmerna var redan klara men det är Tornedalsteatern som gjort urvalet från vårt arkiv, säger Filmpool Nords vd, Susann Jonsson.

Hon har sett ett ökat intresse hos dokumentärfilmare för just människans förhållande till gruvdriften.

– Många söderifrån kan inte förstå den pragmatism som präglar människor i Norrbotten, exempelvis att man inte protesterar och demonstrerar mot att en hel stad ska flyttas.

Förutom filmerna höll Johan Sandström, professorn i företagsekonomi vid Luleå tekniska universitet en föreläsning under rubriken "Gruvan, arbetet, makten" som utgår från ett forskningsprojekt han driver tillsammans med Tommy Jensen, professor på Stockholms universitet. Forskningen tar sin utgångspunkt i Kirunagruvan och en urangruva i Saskatchewan i Kanada.

– Två ytterligheter inom gruvnäringen. I Kiruna har gruvan och staden vuxit upp tillsammans, medan man flyger in arbetskraft till urangruvan i Kanada. Samtidigt har den förändrade gruvdriften, med allt fler underleverantörer i Kirunagruvan, påverkan på samhället och dess männsikor. Ett exempel är att många underleverantörer inte bosätter sig i staden och därmed inte bidrar med skatter, samtidigt som de belastar Kirunas infrastruktur. Det är den föränderliga processen vi är intresserade av ur ett samhälleligt och mänskligt perspektiv, säger han.

Det handlar om grundforskning, vilket innebär att de inte låter sig styras av någon organisation och på kuppen blivit bannlysta av LKAB.

– Vi får inte längre komma innanför grindarna till Kirunagruvan, trots att vi vinnlagt oss om en mycket transparent forskningsprocess. Vi har en hemsida och blogg med bilder och filmer där vi lagt ut 90 inlägg för att visa på hur stökigt det kan vara för forskare innan slutresultatet. Vi ville inte bara skriva vetenskapliga artiklar, säger han.

De hoppas dock på en större föreståelse hos LKAB under hösten.

– Vi intervjuar brett för att få en mångfald av berättelser för att förstå hur gruvans arbetsprocesser påverkar samhället och dess medborgare, säger Johan Sandström.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!