– I nutiden har kvänerna blivit till en laddad etnopolitisk fråga kopplad till minoriteters rättigheter. Sanningen är att det finns historiska källor från 800-talet och framåt där kvänerna är omskrivna, säger Lars Elenius.
Genom att undersöka historiska källor från 800-talet fram till idag har Lars Elenius närmat sig kvänernas gåta.
– När de dök upp i den svenska debatten på 1990-talet var de totalt bortglömda som grupp, inte minst eftersom kväner var en västskandinavisk beteckning på finsktalande människor som flyttat till Norge från Sverige. I Sverige har denna grupp sedan medeltiden kallats finnar, säger han.
Men det är inte bara i nutid som kvänerna debatterats flitigt, menar Lars Elenius.
– Redan på 1800-talet när finländare börja skapa sig en egen identitet blev kvänerna en del av den nationalistiska retoriken. Både Finland och Sverige kämpade för att bevisa att de var först att befolka de nordliga områdena i dagens Sverige och Finland, säger han.
Teorierna om kvänernas vara eller icke vara är med andra ord många där både historiker, språkforskare och ortforskare sökt bevisa just sin tes på olika sätt.
– Min slutsats är att norrmännen och islänningarna fram till medeltiden angav ett geografiskt Kvenland som låg vid norra Bottenviken. Samma område kallades i Sverige för Norra Botten, tills det bytte namn till Finnbygden och senare till Tornedalen i slutet på 1800-talet Man har också benämnt denna grupp människor på olika sätt genom historien, men historiska berättelser befäster kvänerna i området sedan 800-talet, säger Lars Elenius.