Katrín Jakobsdóttir från partiet Gröna vänstern blev utbildnings- och kulturminister i den isländska koalitionsregering som de bildade tillsammans med socialdemokraterna efter finanskrisen 2009 och en av dem som fattade beslut om att bygga Harpa. I ett läge där bankernas skulder var 12 gånger större än hela statens plånbok och den isländska kronan gick ner med 45 procent krävdes det mer än mod för att satsa på kulturen.

– Den första reaktionen efter kraschen var att vi skulle skära ner helt på kulturen eftersom vi ju inte hade pengar till någonting egentligen. Men som traditionell humanist var mitt motargument att vi inte klarar oss utan vår kultur.

Tillsatte utredning

Tillsammans med flera andra ministerier och kulturorganisationer tillsatte hon en utredning för att ta reda på vilket betydelse kulturlivet och de kreativa näringarna har för den isländska ekonomin.

– Det var den första som någonsin gjorts och utredningen fick stor betydelse eftersom den visade att kulturen har mycket större ekonomiska effekter på samhället än man kunnat tro; påverkar pengaflödet, skapar jobb, bidrar till turismen och mycket annat, säger Katrín Jakobsdóttir som därmed kunde få loss pengar till viktiga satsningar av olika slag.

Kulturpolitisk debatt

I parlamentsvalet 2013 förlorade hennes regering och ersattes av en koalition mellan de borgerliga Självständighetspartiet, som brukar kallas Islands statsbärande parti, och Framstegspartiet. Tillsammans har de skurit ner kulturbudgeten med 600 miljoner isländska kronor (cirka 36 miljoner svenska kronor).

– En positiv effekt av krisen är att vi fått en kulturpolitisk debatt här på Island, det har vi aldrig haft tidigare. Nog är kulturfrågorna viktiga här, men fortfarande är de icke viktiga nog, säger Katrín Jakobsdóttir.