Allt började med att Jonas Dahlberg fick ärva en speldosa av sin mamma. Dosan som är från 1941 stod i hans studio och när förfrågan kom från Konstmuseet i Norr om att göra en installation så sattes tankeverksamheten igång. Hela filmen som är cirka en halvtimme lång utspelar sig inuti speldosan och det ska föra tankarna till industrialismens begynnelse.
– Åkningen genom speldosan är ett slags mikroperspektiv så att man upplever det som en stor maskin eller att man är i Chaplins moderna tider, alternativt en rysk fabrik från 1910-talet, säger Jonas Dahlberg.
Han har hämtat inspiration från gruvverksamheten och tågen som fraktar malmen till hamnen i Narvik och det skapade närmast poetiska tankar kring vad som pågår i Kiruna.
– Det finns en viss poesi och en viss humor i det hela och så finns det även en poesi och humor i att staden kommer att få flyttas igen i framtiden trots att den flyttas nu, säger Dahlberg.
Med filmen vill han väcka tankarna kring sådant som kommer att försvinna eller förändras i takt med att gruvbrytningen breder ut sig. Speldosan får bli en representation för idén om industrialismen och den tidpunkt i historien när Kiruna byggdes och gruvan kom till.
– Samtidigt är det också en representation för det privata objektet, staden som försvinner och historier som försvinner. Det är mer en reflektion för jag har ingen nostalgisk idé om staden på det sättet så det blir en inre resa för betraktaren.
Installationen har vernissage klockan 18.00 på tisdag den 5 maj i en industrilokal på gamla fiskodlingen i Kiruna. Förutom filmvisning, konstnärssamtal och plockmat från SPiS så kommer även den samiska artisten Maxida Märak att uppträda.