En kärlekshistoria som så många andra, eller något helt annat. Vem är jag och hur definierar jag mig? Släktfejder, identitetssökande och olycklig kärlek i Sápmi får nytt liv i och med dramatiseringen av Ann-Helén Laestadius ungdomsromaner SMS från Soppero.
Böckerna som handlar om en kärlekshistoria mellan Agnes och Henrik har varit omåttligt populära. Nu kommer författaren Ann-Helén Laestadius debut som manusförfattare. Föreställningen har premiär idag på samiska teatern i Kiruna.
Dramatiseringen förhåller sig relativt fritt till innehållet i böckerna och nu får även de äldre generationerna ta plats.
– Konflikten är vidgad kan man säga, säger Lena Mossegård, regissör.
Ungdomskärlek
I grund och botten handlar allt om identitet och att våga gå sin egen väg och vara den man själv vill vara. Agnes, en stockholmstjej med samiska rötter träffar Henrik när hon under ett sommarlov besöker sin mormor och morfar i Soppero.
– De har haft SMS-kontakt innan och blir kära. Det är en kärlek med komplikationer och förhinder så den medför att gamla konflikter dras upp. Den här kärleken är inte helt okomplicerad, för det är andra som vill stoppa deras umgänge, säger Lena Mossegård.
Identitet
Gamla konflikter lever kvar släkterna emellan. Agnes och Henrik hamnar mitt i skottgluggen. Föreställningen som består av många kortare scener, kretsar kring identitet, förmågan att ta sig vidare mot alla odds och rätten att vara tillsammans med vem man vill.
– Det handlar om unga människor, deras drömmar och hur de strider för sin vilja, säger Lena Mossegård.
Huvudrollerna
Vibeke Oskal spelar Agnes, stockholmstjejen som ger sig ut på en språklig kärleksresa där ett av målen är att hitta sin egen identitet.
– Det är en ära att få göra Agnes, personen som man faktiskt följer i alla böcker. Hon är en stark tjej som vet vad hon vill och det enda som kan göra henne lite nervös är Henrik, säger Vibeke Oskal.
Albin Grenholm spelar Henrik, eller Heaika som man säger i Soppero. I motsats till Agnes som försöker hitta sin identitet så försöker han bryta sig loss från sin hemtrakt.
– Han får ett ypperligt tillfälle när han träffar Agnes, säger Albin Grenholm som känner en angenäm nervositet inför premiären.
Specialinstrument
Musiken som har en viktig roll i föreställningen har skapats av Erling Fredriksson. Skådespelarna spelar själva på alldeles speciella instrument som finns integrerade i rummet.
– Jag vill inte avslöja för mycket men instrumenten används på ett ganska fiffigt sätt, säger Lena Mossegård.
Samisk dialog
Föreställningen bygger i grunden på ungdomsromanerna SMS från Soppero men i dramatiseringen har man lyft fram konflikter bland äldre, därför passar den en bred publik. Språket i några av scenerna är nordsamiska, något som flera av skådespelarna har fått lära sig på kort tid.
– Det är en hel del scener som spelas helt på samiska men det kommer inte att bli något som helst problem för den icke samisktalande publiken i och med att vi har översättningen.
– Det går hela tiden att hänga med så det är inget man tappar. Därför ska man absolut inte avskräckas av att den är på samiska.