– Tematiken är både aktuell och viktig. En samtidsfråga många här uppe kan känna igen sig i, säger konsthallschef Hans Sundvall om Konsthallens första höstutställning.
Som en visuell temperaturmätare på Sverige idag har Britt-Marie Jern, skulptur och Martin Etherton Friberg, måleri under tre års tid arbetat med projektet Land. Själva beskriver de projektet så här:
”Den del av tillvaron som inte står under vatten, inte är urban utan istället doftar jord och gran. Platser där ingen har Rut-avdrag, där man ofta hjälper varandra, så länge man inte är osams och pratar skit”.
– Min syn på landsbygden är mångbottnad, men det är där jag känner mig hemma. Skogen och naturen är mitt universum. Samtidigt är skogen en del av bruttonationalprodukten och jag är mycket kritisk till det moderna skogsbruket, säger Britt-Marie Jern.
Hon startade själv en process mot Stora Skog när skogen runt hennes torp i Dalsland slutavverkas. En hopplös kamp, menar hon.
– Ingen vinner mot Stora Skog även om de förstört marken för tid och evighet.
Den ilskan, sorgen men också kärleken till marken har tagit uttryck i hennes skulpturala verk, medan Martin Etherton Friberg inom ramen för sitt måleri snarare undersökt landsbygdens ödslighet.
– För mig är det ödsliga ett positivt laddat begrepp. Det handlar både om andrum och någon sorts frid, säger han
Samtidigt påpekar de att deras utställning inte är en partsinlaga till försvar för landsbygden.
– Vi är inte journalister eller opinionsbildare utan konstnärer. Vi ägnar oss åt form, rumslighet, färg och uttryck, säger Martin Etherton Friberg.
Tomas Håkki Eriksson har en mycket annorlunda ingång rörande temat landsbygd. Under femton års tid har han verkat både som konstnär, föreläsare och entreprenör genom sitt alter ego Håkki.
– Håkki föddes när jag började fundera över min egen identitet när jag påbörjade min konstnärsutbildning i Trondheim. Varför är det inte så coolt att kunna meka lite, ha lite kunskaper i jakt och hänga med pensionärer, som jag gjorde under min uppväxt i lilla byn Ljungaverk i Medelpad? Jag ville helt enkelt undersöka vem som bestämmer vad som coolt och ocoolt, säger han.
Kort sagt. Han odlade hockeyfrilla, satte på sig skoteroverallen och vandrade runt på Stockholmsgator, där han frågade var han kunde parkera skotern.
– Jag ville dra klichén till sin spets och konfrontera människors fördomar på deras egen hemmaplan.
Håkki blev senare t-shirts entreprenör på riktigt, även om upprinnelsen till entreprenörskapet har sitt ursprung i en konstperformance från tiden i Trondheim.
– Vi spred en rövarhistoria om Håkki på stan, tryckte upp t-shirtar som sedan sålde mycket bra. I dag har jag fortfarande ett tryckeri och en anställd hemma Ljungaverk.
I sin utställning The power of Glesbygd visar han förvisso sina t-shirtar, men medverkar också med två videoverk och ett antal frågeställningar om landsbygdens framtid och identitetsskapande. Frågor som han samlat på sig under sina tio år som föreläsare.
– Arbetar man med frågor om urbanisering blir det snabbt politik, säger han.
Konstnären Birgitta Linhart från Luleå har å sin sida på uppdrag av Konsthallen enbart jobbat med naturmaterial. I hennes utställning Air force 2015 har luftburna farkoster i naturmaterial från både USA och Sverige tagit form.
– I min son Frosts lekar finns många farkoster. De upptar helt enkelt mycket av min tid, samtidigt som materialen jag samlade vid vår resa till USA kändes luftiga. Jag eftersträvar att hitta uttryck som är i samklang med materialets uttryck, säger hon.
Konstbesökaren får därför bland annat ta del av en luftballong bestående av torkade grenar från USA och hundkäx från Sverige samt en teleporter bestående av Blå gran från New Mexico.
Vid utställningen medverkar också tecknare Carina Kågström som vid flytten från Göteborg till Härnösand började skildra småstaden utifrån sitt eget perspektiv.
– Nu intresserar jag mig kanske främst för genusfrågor på en mycket konkret nivå, säger hon.