Bodens konstgille satar just nu på en hel utställning med enbart konsthantverk.
– Vi tyckte det var roligt att visa upp. Jag tror att det är något som är på stark frammarsch, säger Titti Rosenfors vid konstgillet.
För utställaren Carolina Linné, 36 år, från Nordmaling, bottnar konsthantverket i vardagen och hon har alltid materialet, leran, i fokus, vilket är hennes definition av konsthantverk.
Hon är utbildad på Capellagården på Öland och vid Camberwell College of Arts i London och var den som först fick frågan om att komma till Boden. Sedan fick hon bjuda med sig ytterligare någon och då valde hon Gustav Bolin, 30 år, från Norrköping, också utbildad på Capellagården.
Hon arbetar med porslin, ett material vars skörhet hon tycker om. Han arbetar med stengods.
– Jag utgår från saker som jag har runt omkring mig. Just nu är det mycket hus och stolar. Sedan tycker jag det är spännande att ställa ihop dem i små grupper och se vad som händer, berättar Carolina Linné.
Gustav Bolin arbetar mer i bruksgodstraditionen – i alla fall som en utgångspunkt för formen. En tradition han tycker är viktig att värna om.
Men för honom är formen viktigare än funktionen, understryker han.
– Det är där jag tycker att den intressanta glidningen mellan konst och konsthantverk finns.
Vilken ställning har konsthantverket idag, anser ni?
– Jag tror att det varierar geografiskt. Här i Norrbotten känns det som att hantverk alltid har varit i fokus och varit viktigt. Fast det kanske är mina egna fördomar, säger Carolina Linné.
Mina fördomar är att konsthantverk handlar om drejade krukor och rena bruksföremål – hur väl stämmer det?
– Det finns en modern syn och en traditionell syn på konsthantverk som konkurrerar med varandra. Den yngre generationen konsthantverkare kan ha gått på konst- och konsthögskolor och har ofta en mer konceptuell, idéburen syn på vad konsthantverk är, säger Gustav Bolin.
Hantverket finns kvar i fokus, men det är mer reflekterande, förklarar han.
Själv har han till exempel tillverkat ett antal koppar i olika storlekar.
– Men då är det inte bara en kopp man dricker ur, utan också en idé om en kopp.
Hur tror ni att konstnärer ser på er konsthantverkare?
– Jag tror inte att de pratar illa om oss. Skillnaden på hur man ser på oss återspeglas mer i vad man kan sälja saker och ting för. Du skulle aldrig kunna sälja konsthantverk till samma pris som konst, vilket har att göra med att konsthantverket mer hör ihop med en brukstradition, säger Gustav Bolin.
Fast sedan är det förstås bara ett fåtal konstnärer som lyckas, tillägger han.
Hur känns det i så fall att era saker betraktas som ”mindre värda” än konst?
– Jag gör inte det här för pengarna så för mig spelar det inte så stor roll. Men jag tror inte man ska inte ställa grupperna mot varandra, säger Gustav Bolin.
– Konstnärer kämpar ju på samma sätt som vi, så det skiljer sig nog inte åt så mycket, säger Carolina Linné.
Samtidigt, menar de, riskerar konst att bli något som är intressant bara för ett fåtal personer.
– Konsthantverk däremot är föremål som vi omges av hela tiden. Det blir ett sätt att föra in konsten i vardagen. Som konsthantverkare kommer man ganska nära sina användare, säger Gustav Bolin tankfullt.
I den andra delen av utställningslokalen står vandringsutställningen 1 kubik konsthantverk som just nu är på turné i Norrbotten.