Vad kommer våra barn att säga om fri skärmtid?

Åttiotalet var lustigt. Alla föräldrar hjälptes åt att skjutsa oss ungar till olika aktiviteter och man packade bilen full utan bilbälten.

"Jag vågar faktiskt satsa min hatt på att min generation kommer att flacka skamset med blicken när våra barn om tio eller tjugo år frågar hur vi tänkte med alla skärmar", skriver krönikören Lina Stoltz.

"Jag vågar faktiskt satsa min hatt på att min generation kommer att flacka skamset med blicken när våra barn om tio eller tjugo år frågar hur vi tänkte med alla skärmar", skriver krönikören Lina Stoltz.

Foto: NORA LOREK / TT

Krönika2021-10-20 16:45
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

De som inte rymdes i baksätet kunde åka i skuffen. Och så rökte de i bilen med en liten springa i fönstret nervevad. De rökte vid köksbordet också. Frukost på sängen för mina föräldrar bestod av kaffe och cigarett. Jag hade aldrig något emot att cykla till affären och köpa ett paket röda Prince. Var och varannan unge gick väl runt och luktade askkopp, och jag vill inte tänka på hur mina lungor påverkats av barndomens passiva rökning. 

Vi vet förstås bättre idag. Eller? Jag är rätt säker på att de redan på 80-talet var medvetna om vådan av cigaretterna. Men rökning inomhus var socialt accepterat, det var så man gjorde. Man orkade väl liksom inte bry sig. Själva föräldraskapet och livspusslet var nog inte lättare då än nu. Vem orkar vara en bra mamma eller pappa jämt? 

Jag vågar faktiskt satsa min hatt på att min generation kommer att flacka skamset med blicken när våra barn om tio eller tjugo år frågar hur vi tänkte med alla skärmar. Var det ingen som ifrågasatte fri tillgång till spel, filmer och sociala medier för unga, outvecklade hjärnor? Nja, kanske vi säger då. Forskningen var inte entydig, den pekade på mycket bra också. 

Men ändå. När tre populära sociala medier låg nere i sex timmar ökade samtalen till terapeuterna på Internetakuten med trehundra procent, för att folk fick panik, ångest och depressiva känslor. Facebook har fått kritik för att de mörkat undersökningar om hur unga påverkas negativt av deras tjänster, och avhoppare från branschen kallar sina app-skapelser för monster. En nyckel till framgångsrika appar är intermittent förstärkning, alltså att belöningarna för det önskade beteendet portioneras ut oregelbundet. Precis som i spelautomater. Och hur många bekanta har jag inte som säger samma sak: skärmen skapar ilska. Ju fler timmar barnen får sitta med en skärm, desto argare blir de. 

Hur ofta utgår vi från forskningsstudier när vi utövar föräldraskap? Sällan skulle jag hävda. Det mesta är sunt förnuft, nedärvd kunskap och egna erfarenheter. Men när det gäller mobilers eventuella skadlighet kräver vi kliniska bevis. 

Även rökningen har vissa fördelar, särskilt för ungdomar. Jag rökte aldrig själv, men de som gjorde det fick frisk luft och solljus när de gick till skolans rökruta. Och så lärde de sig hantera pengar, och blev kanske motiverade att extrajobba. Det var socialt också, de stod och snackade och lånade en cigg eller tändare av varandra. Man blev som lite utanför när man inte rökte, typ som barn idag utan egen mobil.