I filmen Goodbye Christopher Robin, som gick upp på svenska biografer tidigare i år, skildras något av den dystra verklighet som låg till grund för A. A. Milnes ikoniska Puh-böcker. Vid sex års ålder uppnådde Christopher Robin och hans gosedjur ofrivillig kultstatus, när den första boken om Nalle Puh gavs ut i England och USA 1926.
För pojken, inom familjen kallad Billy Moon, följde decennier av bitterhet och fjärmande från den hårt exploaterade fantasivärlden. Christopher Robin Milne sålde sin beskärda del av pappans framtida royalties och under mammans sista femton år i livet hade hon och sonen ingen kontakt. Författaren Alan Alexander Milne dog 1956, djupt missbelåten med det arv han efterlämnade.
Denna svårsmälta historia lyfts sällan fram av Walt Disney Company, som sedan 1961 ägt rättigheterna till Nalle Puh och hans värld. I den kommande filmen Christopher Robin spelas titelrollen av Ewan McGregor, som i trailern vandrar runt med hatt och portfölj och pannan lagd i djupa vuxenveck. Ända tills den luggslitna nallebjörnen besöker honom i London och påminner om barndomens bekymmerslösa tillvaro och familjelivets stilla glädje. Så småningom introduceras även Christopher Robins försummade dotter för de godmodiga gosedjuren, och här någonstans blir Disneys vilda jongleringsnummer med verkligheten uppriktigt beklämmande.
Christopher Robin hade mycket riktigt en dotter, Clare Milne, som levde 1956-2012 med funktionshinder till följd av en svår CP-skada. Det finns dock ingenting som tyder på att Christopher Robin var en frånvarande pappa, tvärtom tycks han i relationen till Clare ha kompenserat och kommit till ro med många av bristerna i sina egna uppväxtförhållanden.
Disney har förstås aldrig påstått att filmen Christopher Robin baseras på biografiska fakta. Utöver uppenbara ledtrådar som att tygdjuren faktiskt lever finns en hel del som separerar fiktionen från dess förlagor. Disneys Christopher Robin har inget efternamn, hans fru och barn heter Evelyn och Madeline Robin istället för Lesley och Clare Milne. Ingen sitter i rullstol och dörren till det magiska lyckolandet är alltid, med den datoranimerade Puhs ord, ”Där den behöver vara”.
I sex år väntade Disney, efter den sista Milne-ättlingens död, med att tillåta figuren Christopher Robin att bli vuxen. Men ingen ska inbilla sig att han blir kvitt sin dumma gamla björn bara för det. Påhittet Puh och den verklige Christopher Robins minne kommer att följas åt länge än, som varandras allt längre och mörkare skuggor.