Där fiskar man, går klädd i skinn och använder sten och horn som redskap. Bland kåtor och hyddor utforskar barnen sin värld.
Knaper är pojke och för liten för annat än lek. Kälda är flicka och drömmer om att få vara med på älgjakten. Det är från hennes perspektiv som vi tar del av tankar och vardag under den här tiden ... längtan efter björkbladens guldgula söta ... den nya hunden, ännu för valpig att räkna med, stenstötaren som tillverkar de vassaste knivarna ... "Vilka blå ögon hän har. Som vattnet och håret vitt, vitt".
Myten lever i Regine Nordströms bilderbok för barn, Kälda och Älgen, förbundet med allt som är oförklarligt. Elden pratar och fräser, "hän på ski hade den med sig", vattnet stannar aldrig kvar i handen och flickor får inte gå vart som helst eller göra sådant som inte är för barn. Men när hän lagar skoveln, Höga tittar på himlen, Äti-kvinnan hämtar fler horn och tallarna sjunger. När inga ögon ser ...
... smyger Kälda till krukan, "tar lite, lite, litelite färg i min påse", spottar i handen och gör en perfekt röd fingerblomma, just så som Ritarna också gör. Kälda glömmer tid och rum, mer och mer färg går åt och en respektingivande älg tar form på stenen. Men detta är förbjudet för barn! Kälda blir upptäckt. "Imagen alldeles kallt. Kallt, kallt, kallt"...
Regine Nordström skriver poetiskt om stenåldersmänniskans villkor, om naturens förvandlingar, om ljus och mörker. Eva Stina Sandlings dramatiska collagebilder följer texten som hand i handske. Resultatet är en nyfiken och annorlunda historisk återblick för barn.
Fotnot: Boken presenteras på Jokkmokks marknad i dag.