Att stryka ömt över stenarna

Fotografen Jaakko HeikkilĂ€ kommer sina mĂ€nniskor nĂ€ra. SĂ„ nĂ€ra att han paradoxalt nog inte mĂ€rks, som överlĂ€t han sin plats till betraktaren. 

Kultur och Nöje2006-02-01 06:30
NY BOK <BR>Jaakko HeikkilĂ€ <BR>Kukkolankoski <BR>ÖversĂ€ttning: Hannele Huuva <BR>Blue Book 2 <BR><BR>DĂ€r stĂ€ller vi oss. Stiger försiktigt över trösklar in i hus dĂ€r vi kan höra klockornas tickande och kĂ€nna ron sĂ€nka sig, medan nĂ„gon passar pĂ„ att ta sig en lur pĂ„ kökssoffan. Andra ser ut genom fönster, lĂ€ser tidningen. NĂ„gon virkar, flera sitter bara tysta, ser oss rakt in i ögonen. ÄndĂ„ mĂ€rker inte ens hundarna vĂ„r nĂ€rvaro dĂ€r de sover utstrĂ€ckta mitt pĂ„ golven.<BR>Utan blygsel vĂ„gar vi se rakt in i öppna ansikten dĂ€r vi kan följa fĂ„rornas linjer, möta blickar. Ser andra mĂ€nniskor och dĂ€rmed kanske ocksĂ„ oss sjĂ€lva. Vi betraktar liv och rörelse, forsen i Ă€lven, arbetet, fisket, naturen och Ă„rstidernas vĂ€xlingar.<BR>I mĂ„nga Ă„r har Jaakko HeikkilĂ€ fotograferat livet och mĂ€nniskorna kring Kukkolaforsen pĂ„ bĂ„da sidor om grĂ€nsen. Nu presenterar han det imponerande bildverket Kukkolan-koski, som ingĂ„r som en del i projektet Vid Kukkolaforsen. Jaakko HeikkilĂ€s berĂ€ttelse finns framför allt i hans bilder, men hĂ€r har han ocksĂ„ skrivit texter som gĂ„r att lĂ€sa pĂ„ inte mindre Ă€n tre sprĂ„k: finska, svenska och engelska. Enligt ett följebrev ska boken dessutom finnas pĂ„ ytterligare fyra sprĂ„k ? meĂ€nkieli, franska, tyska och ryska.<BR>I prologen skriver han om forsen, om ?dansspĂ„ret? som löpte mellan Sverige och Finland ? kors och tvĂ€rs for de dĂ€r, ungdomarna som ville dansa, tĂ€vla, spela teater och trĂ€ffas. Som umgicks utan att kĂ€nna av den dĂ€r grĂ€nsen som dragits pĂ„ nationella kartor, men aldrig mellan mĂ€nniskor. Under vinterkriget snöade dansspĂ„ret igen.<BR>I epilogen berĂ€ttar Jaakko HeikkilĂ€ om dagens bybor som reser vĂ€rlden runt, om barn och barnbarnen som designar nya mobiler för Nokia men hĂ„ller ordning pĂ„ nĂ€r det Ă€r deras tur att hĂ„va sik och lax frĂ„n patorna. Turlistorna kommer numera frĂ„n hela vĂ€rlden innan de klistras fast pĂ„ vĂ€ggen i fiskeboden. En nĂ€stan tusenĂ„rig tradition glöms inte bort ens i vĂ„ra dagar.<BR>Korta textrader följer bilderna, berĂ€ttar smĂ„ historier. Talar om att nĂ€r Lasse Oja hĂ„var en lax pĂ„ svenska sidan spelar Antti Niskala pĂ„ den finska sidan SĂ€kkijĂ€rven polkka över Ă€lven pĂ„ sitt dragspel. Förklarar nĂ„got om fördelningen av fĂ„ngsten ? huvud eller stjĂ€rt, kieri eller auno ? om nĂ€tting och lake, om forsens stenar och strömmar. Kvinnorna finns dĂ€r i bilderna, liksom barnen, men orden berĂ€ttar mest om mĂ€nnen. Det Ă€r de som kĂ€nner forsen, stenarna, strömmarna, förutsĂ€ttningarna för fĂ„ngsten.<BR>Det gĂ€ller att smyga, eller ömt stryka över stenarna. SĂ„ lyder en av meningarna i Jaakko HeikkilĂ€ bok, sĂ€ger nĂ„got om hĂ„vningens konst. Det skulle lika gĂ€rna kunna vara en beskrivning av hans eget sĂ€tt att förhĂ„lla sig till det han berĂ€ttar. Eller som han sjĂ€lv skriver i inledningen: ?Inte för att man brukar prata om sĂ„nt hĂ€r; men för er kan jag ju berĂ€tta?. Den som tar emot förtroendet blir rikligt belönad.<BR>
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!