Befriande berättelser under huden

Queering Sápmi – samiska berättelser bortanför normen

Qub förlag

Ny bok

Mot argument och åsikter kan vi alltid värja oss. Säga emot, protestera, prata i mun, blockera.

Men när det gäller en medmänniskas minnen formulerade i en livsberättelse faller ifrågasättanden platt. För hur bedrägligt minnet än må vara i alla sina ändlösa detaljer, går det aldrig att komma ifrån att det faktiskt är ett minne. Ett minne som formar hur vi växer, vilka vi är och vilka vi blir.

Att lyssna på andra människors livsberättelser leder därför nästan undantagslöst också till ett inre samtal, där egna erfarenheter, ställningstaganden och minnen får konturer och ord.

Åtminstone om de livsberättelser man läser är formulerade med all den öppenhet ett samtal av det här slaget kräver. Just sådana livsberättelser hittar jag i boken Queering Sápmi.

Boken, ett tungt praktverk bestående av bilder och berättelser signerade fotografen Sara Lindquist och skribenten Elfrida Bergman i Umeå, är en del av ett treårigt demokratiprojekt med samma namn. I projektet ingår också en utställning, som under hösten visats på Västerbottens museum och som nu inför Jokkmokks marknad öppnas på Ájtte. Därmed tar Ájtte också över ägarskapet för utställningen med ansvar att se till att den turnerar runt.

Projektet Queering Sápmi genomförs i samarbete med en rad organisationer och ägs bland annat av det samiska ungdomsförbundet Sáminuorra och handlar om att synliggöra samiska personer som på olika sätt utmanar normer om kön och sexualitet. Hur är det att vara en minoritet i en minoritet? Vilket livsutrymme finns när man har två starka identiteter, en etnisk och en sexuell, och går dessa att förena?

I boken berättar ett trettiotal människor med unika röster om sina liv. Blandar sina hågkomster från barndom, ungdom och vuxenliv med tankar och åsikter. I utställningen har projektledarna Elfrida Bergman och Sara Lindquist tagit fasta på några av de ”röda trådar” som återkommer hos dem de samtalat med, och skapat tolkningar i form av iscensatta fotografier som skänker stämning och problematiserar verklighetens citat och bilder.

Som alltid när det gäller människor som bryter mot givna och underförstådda normer består en av dessa röda trådar av våld eller hot om våld. En annan av rädsla, inte minst för att förlora nära och kära som kan tänkas vända ryggen till om de får veta. Många av de som berättar har varit mobbade som barn, flera har funderat på att ta sina liv i förtvivlan. Alldeles avgörande tycks familjens acceptans vara – några av bokens röster är anonymiserade. Där har det aldrig gått att ”komma ut”, fastän i några fall ett helt liv i det närmaste passerat.

Sällan har jag blivit så medveten om det vi till vardags kallar ”normer”. I berättelse efter berättelse möter jag det allra första ögonblicket när en människa plötsligt inser att hon inte riktigt ”är som andra”, ”passar in”. Jag vänder på resonemanget: När förstår en människa att hon lever inom normen? Och vilken betydelse får egentligen det, i stort och i smått? Med sina konsekvent genomförda och djupa samtal där bilderna närmast utgör en organisk del förmår Queering Sápmi att föra in frågeställningar av det här slaget liksom under min hud. Plötsligt känns normaliteten, den kräver att bli definierad, analyserad. Inte bara som teori utan också som praktik. Det är inte bara omskakande utan också befriande.

En annan röd tråd handlar om språket och längtan efter att få formulera en samisk identitet. Andra om lycka och lättnad, utanförskap, stark sammanhållning och hårda villkor som emellanåt omöjliggör en öppen attityd.

Självklart har Elfrida Bergman och Sara Lindquist, som själva inte är samer, mött åsikter som att det väl borde finnas viktigare saker att jobba med i Sápmi och att allt snack om HBTQ-frågor väl bara är en modefråga. Lockade av ”det svåra och det knöliga” i projektet stretade de ändå på och reste ett varv runt jorden i mil räknat, för att träffa dem som ville berätta.

Några enkla svar fick de inte. Däremot berättelser som angår oss alla. Välformulerade, drastiska, roliga, sorgsna. Och hela tiden djupt berörande!